Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9-10, 1917 - Silverstolpe, Gunnar Hesselgren: Carl-August Bolanders debut som diktare - Möller, Gustav: Den civila värnpliktslagen ur socialistisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mars gudom och skrålande salighet
— denna målning av
småstadsbohe-mens liv är utmärkt gjord. I
snabbmålningar som denna har Bolander
en stor styrka, och han är icke
ovillig att begagna densamma — det
krossas många buteljer under Georg
Vredes pilgrimsfärd!
Det finns böcker, som man på sin
höjd läser en enda ^dng7 och det
finns böcker, som äro så starkt
laddade kraftcentra, att upprepade
genomläsningar inte minska det
intryck’, som de göra på läsarens
sinne. Bolanders böcker skola
säkerligen alltid komina att tillhöra
den senare kategorien, evad de
fyllas med dikt eller litteraturkritik.
Fiender skall han få i rikt mått,
han som alla självständiga och
personliga naturer, fiender framförallt
bland de professionella kritikerna,
vilka ju på något enda undantag
när aldrig kunna tåla den levande
begåvningen — bättre en död hund
än ett levande lejon!
Icke utan spänning kunna vi
andra vänta på vad som härnäst
skall, springa fram ur Bolanders
egendomliga huvud. Enligt vad
Schopenhauer betygar växer
mannens skaparkraft upp till hans
tjugoåttonde år — här i Nifelhelm, i det
långa mörkrets, i tystnadens och
ensamhetens land, mognar
begåvningen långt senare: en författare
mellan tjugo och trettio har alltså ett
gott stycke kvar till kulmen. Någon
kritiker smög också under en
halv-sur anmälan av Georg Vrede denna
Hans-Brask-lapp: man gör kanske
klokt i att för framtiden räkna med
Bolander som en begåvning.
Ja, man gör nog klokt i att räkna
med Bolander!
Den civila värnpliktslagen ur socialistisk
synpunkt.
För TIDEN av GUSTAV MÖLLER.
Då regeringen framlade sitt
förslag om den civila värnpliktslagen
vid sistlidne riksdag, kunde man
märka en viss obeslutsamhet inom
socialdoniokratin. Denna
tveksamhet är lätt att förstå. Den stora
nedgången i stenkolsimporten kunde
äventyra både industrins drift och
vår möjlighet att skaffa bränsle till
privatbruk. Vi ansågos stå inför den
fruktansvärda risken att bli
utlämnade till omfattande arbetslöshet
med lidandet fördubblat på grund
av den kalla nordiska vintern.
Kravet på radikala åtgärder för
bränsle-anskaffning kunde följaktligen icke
avvisas. Skulle industrin nödgas
stoppa på grund av bränslebrist, då
föllo ansvaret mycket tungt över
dem, som vägrat att medverka till
bränslebristens täckande. Men detta
är en sak, en annan är, huruvida
civil värnplikt är, såsom vissa röster
syntes benägna att göra gällande,
ett socialistiskt medel och alltså t\\
principiella skäl måste
accepteras.
*-Det kapitalistiska samhället är
fotat på den fria prisbildningen.
Uppstår knapphet på någon vara, så
skall enligt den fria prisbildningens
GUSTAV MÖLLER: DEN CIVILA VÄRNPLIKTSLAGEN.
299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
