Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9-10, 1917 - Möller, Gustav: Den civila värnpliktslagen ur socialistisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
TIDEN
Iao* priset stiga. Men om priset
stiger, så medför detta i sin. tur att
produktionen av varan ökas, tills
jämvikt mellan tillgång och efterfrågan
inträder. Detta är så att säga det
kapitalistiska samhällets mekanik.
Enligt donna lag skulle
bränsle-briston i vårt land avhjälpas
därigenom att priset på ved bringades upp
så högt, att vedproducenterna funno
det fördelaktigt att öka
produktionen på ved ända dithän, att
jämvikt mellan tillgång och
efterfrågan äter upp-stod. Det vill med
andra ord såga, att betalningen
för a r b e t e t med vedavvorknin^
borde ökas tillräckligt för att
locka så många arbetare, som
behövdes till producerandet av
nödvändiga, kvantiteter bränsle. Men vilken
betalning skulle vara tillräcklig för
att nå en dylik effekt?
Arbetslönerna hade uppenbarligen måst ökas
med hundratals procent för alt
draga tillräckligt många arbetare
ifrån andra syselsättningar till
vedavverkningen. Ty detta arbete är
sannerligen icke lockande utan att
bjuda mycket stora ekonomiska
förmåner.
Mon om. sålunda arbetslönerna
blivit fabulösa, arbetare i tusental eller
tiotusental, hade rusat till skogarna
för att hugga träd och skaffa fram
ved, till sågerierna för att såga och
hugga den, så hade tydligen brist på
arbetare uppstått inom andra
arbetsområden. För att få nya arbetare
eller fö}* att hålla de gamla kvar,
skulle nian å dessa andra arbetsfält
också nödgas gå till stora
löneökningar. Konkurrensen om arbetarna
skulle ha lett till gynnsamma villkor
för dem överallt i alla vrår av
samhället.
Sålunda skulle den fria
prisbildningens lag, tillämpad på vår
bränslebrist, haft den lyckliga följden, att
arbetslönerna undergått en allmän
förbättring. Det är de lyckliga
följderna av den fria prisbildningen,
som kapitalistsanihällets försvarare
åberopar såsom dess förnämsta
raison d’ctre. Och här fanns alltså
ett tillfälle att låta de ekonomiska
lagarna för det bestående samhället
verka till de kroppsarbetande
klassernas förmån.
Tyvärr skulle verkningarna icke
ha stannat vid de nämnda. I kraft
av de ökade arbetslönerna skulle
bränsleprisen stigit i motsvarande
grad. Detta skulle i sin ordning ha
fördyrat alla varor, som
framställas med bränsle såsom driftmedel,
och likaledes fördyrat veden till
eldning i alla stadssamhällen.
Prisförhöjningarnas cirkelrörelse hade
kommit i gång och verkat in i de
minsta detaljer, om de ekonomiska
lagar, i kraft av vilka det
kapitalistiska samhället existerar, skulle utan
störande samhällsingripanden ha
fått verka. Men även med denna
utsikt borde arbetareklassens ställ
ning ha kunnat väsentligt
förbättras. Detta i teorin.
Praktiskt hade saken sannolikt
kommit att ställa sig så, att man icke
kommit sig för att bjuda de
behövliga arbetslönerna för att få bränsle
avverkat, ty det är underligt med
människorna: aldrig tveka de ett
ögonblick att sätta upp priserna på
vanliga varor så högt att en
behovet tillfredsställande produktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
