Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1917 - Möller, Gustav: Ministersocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
TIDEN
de vara beroende av kungligt
förtroende. En orimlig position för ett
socialdemokratiskt parti!
I sak hade det betytt
antingen att regerings ar bete i
förfa†tningsfrågan icke alls uppta
gits eller att förberedandet och
utformningen av den lagstiftning,
som syftade till demokratiseringen,
skalle verkställas av
demokratiseringens fiender. Denna idé att man
skall låta demokratins fiender
utarbeta den lagstiftning, varigenom
författningen göres demokratisk,
kan möjligen ha sitt behag för
diaboliskt lagda naturer. För
vanliga (menniskor synes den minst sagt
absurd och nysocialistema i
tidningen Politiken böra verkligen
lämnas i okvald besittning av
densamma. — Nysocialistema, vars
ledning allt bestämdare utvecklar
sig till ett av reaktionens bästa
verktyg; detta icke emedan de ha
en reaktionär vilja men antingen på
grund av enfald eller av
förblindande hat mot Sverges
socialdemokratiska parti.
Det kan förmodas att varje
tänkande arbetare lätt nog förstår,
varför den svenska socialdemokratin
icke ansåg sig viljelöst och
likgiltigt böra låta regeringsfrågan sköta
sig bäst den själv kunde.
Och den andra vägen då? Det
finns ganska många människor —
däribland personer som göra
anspråk på att särskilt förstå
parlamentarismens väsen — vilka
allvarligt synas ha menat, att
socialdemokratins tid att taga
regeringsmakten nu kommit, antingen en-
samma eller såsom ledande i en
ministär med plats för några
liberaler. Jag erkänner att jag icke
förstår dem som resonera så.
Anhängarna av denna åsikt gå ut ifrån
att det största partiet
unde;-alla omständigheter har att bilda
regering. Eftersom
socialdemokraterna med sina S6 mandat i andra
kammaren är högst betydligt flera
än något annat parti, så skulle
regeringsmakten enligt denna teori
s i ä 1 v k 1 a r t tillfalla dem.
Låt oss då antaga att så skett!
Socialdemokraterna hade bildat
regering. De hade ingått till riksdajgen
med några s o c i a 1 d e m o k r
a-tiska förslag: först och främst i
författningsfrågan, därefter i
dyv-tidsfrågoraa o. s. v. Vad hade
inträffat inom en eller två månader?
Jo, regeringsförslagen hade fallit
allteftersom de kommit till
behandling. Dess förslag i
författnings-frågan — alltså det viktigaste av
alla — hade icke antagits ens av
andra kammaren. Även om
nysocialistema röstat för detsamma jämte
några norrlandsliberaler, så hade
det ej blivit majoritet där.
Vad skulle en sådan metod haft
för mening? Det hela hade ju
bara blivit ett dåligt skämt. Och
frågan om författningens
demokratisering hade icke vunnit därpå.
. En socialdemokratisk regim
saknar ännu parlamentarisk bas i vårt
land. Det är icke socialdemokratins
fel utan väljarnas, som icke sänt en
socialdemokratisk majoritet till
riksdagen. Med klar insikt om
detta kunde ingen allvarligt speku-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
