Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1917 - Raspatriotismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
TIDEN
Spanien ocii i Lombardiet ha snabbi:
och restlöst glömt sin germanska
härstamning. Denna lista skulle
efter behag kunna förlängas.
Samma snabba föränderlighet som i
språket förekommer i ännu högre
grad i fråga om alla andra
kulturinrättningar.
§ 102. Kroppsliga rasmärken.
Studiet av k r o p p s 1 i g a k ä
n-n e t e c k e n, som hos djuren nästan
uteslutande tjäna till att åtskilja
arterna, är också hos människa]! det
enda, som ger verkligt gripbara
resultat, och har även bestått provet
vid uppdelandet av de stora
människoraserna i vita och svarta, gula och
röda. Vid avgränsandet av de små
europeiska undervarieteterna, vilka
man ofta nog även betecknar som
raser, ha de i det väsentliga visat
sig odugliga. Ty
1. dessa folk voro sannolikt
över-huviidhuvud aldrig äkta varieteter,
de hade ingen tid att utveckla sig
därtill, emedan de först i relativt
senare tid avdelats från den s. k.
indo germ ariska rasens gemensamma
stam;
2. studiet försvåras väsentligen
emedan man icke vet, huruvida den
i Europa befintliga urrasen, som
invandrarna stötte på, var homogen
eller ej. Denna punkt kommer dock
en bättre kännedom om de
prehisto-riska fynden småningom att
uppklara ;
3. och, det är huvudsaken — ha»¾
i historisk tid en så intensiv
blandning försiggått, att man numera
blott kan vänta spillror av de
enskilda folken. .Roms legioner
trängde fram till Pontus, till Ultima
Thule och långt bort över Limes och,
vad betydelsefullare är, de
koloniserade i hög grad; om vilket t. ex. de
rehnska städernas romerska namn
och de rehnska flickornas ofta nog
romerska profil avlägga vältaliga
vittnCsSbörd.
Sedan sprängde redan före folk-,
vandringarna en oförklarlig
expansionsdrift kimbriska horder långt åt
söder, så följde den tid under
vilken germanerna såsom romerska
soldenärer genomforo jordkretsen,
till dess de äntligen vid
folkvandringarna vandrade genom hela Europa
som självständiga folk. Och dessa
folkvandringar ha icke upphört,
särskilt i Östra Centraleuropa
mellan den 15:de och 30:de
längdgraden, alltså ungefär på Balkan och
den däröver uppförda fyrhörningen
(med hörnen Stettin, Triest, S:t
Petersburg och Konstantinopel) ägde
folkförskjutningar rum, varom
vittnesbörd avläggas av de kurländska
och siebenburgska tyskarna i
slaviska och rumänska områden,
magya-rerna i rumänska, venderna och
tjeckerna i tyska områden.
Men även eljes medförde krig och
fred många förändringar. Slagits
ha alla Europas folk, särskilt i
Tyskland, och omkring Europa
liggande områden, inkl. morer och
mongoler, finnar och magyarer.
Men många av dem, särskilt
spanjorer, fransmän, svenskar och
polacker lågo länge i Tyskland,
omvänt lågo tyska och schweiziska
landsknektar i garnisoner i hela
världen och avlade med eller utan
våld ättlingar.
Vidare förekom religiöst e
1-ler ekonomiskt förtryck,
vilket tvang till utvandring till friare
och mera framskridna områden:
hugenotterna i Ansbach och
Brandenburg, i Pfalz och i Holland,
salz-burgarna* i Ostpreussen, Danmark
* Salzburg var ett gammalt tys¾kt
ä r k e b i -s k o p s cl ö m e. Är 1729
försökte ärkebiskop Leopold Anton genom
jesuitiska missionärer omvända
protestanterna inom sitt område. Dä det
misslyckades vidtog han väldsåtgärder mot dem.
Är 1731 utvisade han dem med blott 3
månaders frist. 30,000 protestanter
ut-vandrade då, huvudsakligen till
Ostpreussen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
