Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1917 - Axelrod, Paul: De bolsjevikiska herostraternas terroristiska regim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
revolutionära beredskap, organiserade sig
mot slutet av sjuttiotalet en del av
narodniki i partiet Narodnaja
Volja (Folkets vilja), som
strävade efter en statsvälvning i syfte att
åstadkomma en socialistisk
revolution. Men i motsats till de rent
bakunistiska narodniki ställde dessa i
förgrunden, icke utvecklingen av
massornas revolutionära
självverksamhet utan individuella och
gruppaktioner, i första hand terroristiska,
av en liten minoritet
självuppoffrande män. I dessas händer strävade
de efter att lägga statsmakten.
Naturligtvis räknade även de med att
appellera till de stora massorna och
stödja sig på dem, sedan det väl
lyckats att slå ned tsarismen.
Emot hela denna uppfattning och
dess teoretiska grundvalar vände
sig nu socialdemokratin med
Plechanoff i spetsen. Socialdemokratin har
under mer än 20 år av sin tillvaro
kämpat mot dessa narodnikis
tendenser såväl i deras bakunistiska
som i deras blanquistiska form.
Socialdemokratin propagerade i
motsats till dessa den uppfattningen, att
den förestående revolutionen endast
kunde vara en borgerlig revolution
och att socialdemokratin
följaktligen i sina omedelbara praktiska mål
icke kunde gå utanför den historiska
ramen för en sådan revolution. Det
socialdemokratiska partiets
huvuduppgift bestode däri att under den
kapitalistiska utvecklingsprocessen
bilda arbetarklassen, upplysa den
politiskt, fylla den med
klassmedvetande, så långt möjligt organisera
den och överhuvudtaget
koncentrera alla krafter på att Rysslands
proletariat skulle kunna taga en
framstående del i och som en självständig
politisk makt energiskt företräda
sina klassintressen under såväl
förberedandet av den kommande
revolutionen som även denna revolution
själv. Och nota bene: redan i de
första socialdemokratiska skrifterna
betonades, att socialisternas hållning
gentemot den liberala bourgeoisin
måste vara bestämd genom den
borgerliga revolutionens egna gränser.
Denna uppfattning rörande den
ryska socialdemokratins mål,
uppgifter och taktik låg till grund redan
för det på Londonkongressen 1903
antagna programmet. Och detta
program har intill den allra sista
tiden varit gemensamt för alla
fraktioner.
Men bolsjevikerna började ”lära
om” redan när den första
revolutionen närmade sig. Så firade de
anarko-blanquistiska tendenserna sin
återuppståndelse inom
bolsjevikernas leder men nu under en
fraseologisk förklädnad av marxistisk
ideologi, vilket framkallade
förvirring i sinnena och än mer skärpte
motsatserna.
Vi se alltså, att de motsatser, som
fått sitt tragiska uttryck i den
nuvarande krisen inom den ryska
demokratin, existerat redan före
revolutionens utbrott. Och jag skall här
tillfoga en sak, som kastar ett visst
ljus över bolsjevikernas nuvarande
blodiga taktik. Lenin har inför en
partidomstol för omkring 11 år
sedan öppet förklarat, att gentemot
oliktänkande partivänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
