Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1917 - Axelrod, Paul: De bolsjevikiska herostraternas terroristiska regim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
revolutionen det krig, som redan varat i
tre år och uttömt landets krafter,
den ekonomiska desorganisationen i
landet, nöd och elände, en rad
positiva uppgifter för statens
omgestaltande, å andra sidan den stora
bristen på finansiella och tekniska
hjälpmedel för lösandet av alla dessa
aktuella problem och därjämte stora
demokratiska massor utan den
ringaste politiska bildning, ja, till stor
del befinnande sig i ett
halvbarbariskt tillstånd och en arbetarklass,
som utgör en nästan försvinnande
minoritet av befolkningen och som
självt ständigt ny rekryteras från
bondemassorna och frånsett ett
tunnt skikt ännu står på en mycket
låg kulturell, andlig och politisk
utvecklingsnivå. Hur skulle ett parti,
som står på marxismens grund och
som tager det allvarligt med
parollen: ”arbetarklassens befrielse skall
vara dess eget verk”, hur skulle ett
sådant parti utan vidare kunna
förklara sig för en böndernas och
proletariatets ”diktatur”? Och nu
måste man därtill taga i betraktande
det faktum, att vår radikala och
framförallt socialistiska demokrati
så att säga på ett enda slag genom
revolutionen befriats från sin
underjordiska existens och släppts fram
på offentlighetens arena. Medan i
den stora franska revolutionen den
radikala demokratin först efter
några år kom till makten och alltså hade
tid nog att praktiskt förbereda sig,
skulle de motsvarande elementen
hos oss genast taga makten i sina
händer utan att ha genomgått en
dylik skolning. Och vidare: i
Frankrike var den radikala demokratiska
regeringen ett verkställande organ
för konventet, som redan föregåtts
av tvenne parlament, medan hos oss
den ledande revolutionära
demokratin kunde väljas och understödjas
endast av sådana improviserade
korporationer som sovjet, vilka
naturligtvis icke i avlägsnaste mån kunde
ha samma auktoritet och rättsliga
underlag som en av hela nationen
vald korporation. Hur skulle under
sådana förhållanden ett verkligt
proletariskt parti, som står på
Marx’ historiska uppfattnings grund
och som under årtionden, såsom ovan
framhållits, kämpat mot utopiska
åskådningar, nu självt kunna utan
vidare proklamera proletariatets
diktatur?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
