Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1917 - Axelrod, Paul: De bolsjevikiska herostraternas terroristiska regim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
TIDÉN
vara verksamt för utvecklandet
av en fredsrörelse, som
förberedde atmosfären och villkoren, för ett
fredsslut. Nu är det ju klart, att det
första som sovjet kunde uträtta i
detta avseende var att förmå den
ryska provisoriska regeringen att
ställa fordringar "bill de allierade på
en omedelbar överenskommelse
rörande fredsvillkoren. Nu kunde man
ju förutse, att de allierade
regeringarna icke utan ett energiskt och
ihållande tryck nedifrån, från
folkmassorna, skulle ge efter för dylika
fordringar, åtminstone icke vid
denna tidpunkt. Men en massrörelse,
särskilt i Frankrike och England,
kunde icke utvecklas i stor skala,
emedan de socialdemokratiska
majoritetspartierna och de under dessas
inflytande stående massorna voro
behärskade av fruktan för att de
inre striderna skulle kunna
utnyttjas av de fientliga regeringarna.
Denna fruktan kunde övervinnas
endast genom massornas resning mot
de härskande klasserna i
centralstaterna, framförallt i Tyskland.
Men i dessa stater voro återigen
majoritetspartierna och massorna
behärskade av samma fruktan och
visade ingen böjelse att bryta
borgfreden med de härskande klasserna.
Så se vi huru frågan rörande
kampen för freden på visst sätt hamnat
i en bedräglig cirkel. Och det borde
ju stå klart för alla, att det enda
medlet att övervinna dessa
psykologiska hinder för åstadkommandet av
ett internationellt samförstånd
mellan alla de socialistiska partierna,
m. a. o. det första steget på vägen
till en energisk internationell
fredsrörelse måste vara en agitation för
inkallandet av en internationell
socialistisk konferens. En sådan
konferens skulle ha varit den första
viktigaste etappen på vägen till ett
internationellt organiserande av en
gemensam kampanj mot kriget och för
den demokratiska freden av det
socialistiska proletariatet i alla
länder. Och just med avseende på
utvecklandet av en dylik agitation
hade ett initiativ från so v jets sida
under de första månaderna av
revolutionen kunnat vinna de största
framgångar. Revolutionens
internationella prestige, dess
psykologiska inflytande på regeringarna såväl
som på folken var då så stort, att ett
energiskt ingripande från Rysslands
revolutionära demokrati då icke
skulle kunnat bli utan verkan.
Sovjet borde framförallt i Ryssland
självt ha utvecklat en mäktig
massagitation för det internationella
samförståndet på en internationell
socialistisk konferens — en agitation för
att kunna utöva det nödvändiga
trycket såväl direkt på den egna
regeringen som också indirekt på
ententeländernas regeringar och
samtidigt ett imponerande
inflytande på de stora socialistiska massorna
i Europa. I den revolutionära
atmosfär som då fyllde Ryssland, skulle
massorna ha följt Sovjets och de
socialistiska partiernas appell. Sovjet
borde sedan, stött av en dylik
massrörelse i det egna landet,
ha hållit i alla huvudcentra såväl i
de allierade som i de neutrala
länderna ständiga delegationer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
