Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1919 - Karleby, Nils: Statsreglering och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS KARLEBY: STATSREGLERING OCH SOCIALISM.
D
tionsmedlen inträtt. Att förena
arbete och produktionsmedel på
samma hand är målet. Därav följer, att
på de områden, som icke gripits
av den moderna ekonomiska
utvecklingen till stordrift utan redan
förverkligar kravet på arbetets och
produktionsmedlens förening på samma
hand, behovet av en gemensam
egendom genom samhället icke
föreligger. Ännu mindre föreligger
möjligheten att skapa en sådan.
Den sociala egendomens
objektiva förutsättning är den
materiellt socialiserade produktionen.
Att sätta upp en förvånad min, då
det förklaras att socialismen icke är
fientlig mot egendomen utan
tvärtom avser att giva alla egendom,
bevisar blott hur en borgare
ab-solutifierar den borgerliga
egendomen och identifierar den med
egendom överhuvud.
Denna framställning bör klargöra
den principiella felaktigheten i
antagandet, att socialdemokratin ser sitt
framtidsmål i en centraliserad
statsdrift, att dess ekonomiska program
upprepar blott det enda ordet,
för-statling.
Socialismens ekonomiska program
är att förverkliga den sociala
demokratin och såsom förutsättning för
denna, på de områden där det är
nödvändigt, den sociala
egendomen, eller med andra ord att
avskaffa egendomslösheten *. Socialis-
* Begreppet social demokrati torde nog
böra bli föremål för en närmare analys.
Enligt förf.s mening är exempelvis på
skolväsendets områ»le social demokrati införd,
då samma undervisningsmöjligheter av
samhället bjudes alla och ingen av ekonomiska
men vill lyfta alla medborgare till
subjekt i samhällsarbetet i stället för
att nu det övervägande flertalet äro
blotta objekt. I förbigående sagt
förverkligar socialismen med detta
program den kantska etikens bud att
varje människa skall betraktas som
sitt eget ändamål och icke som ett
blott medel för andra. Socialismen
betyder därmed en högre och
effektivare produktionsform än alla
nuvarande, som vila på endast de fås
aktiva, men de mångas blott passiva
medverkan. Långt ifrån att döda det
fria initiativet, strävar socialismen att
vidga kretsen för det fria initiativet
till alla, medan det nuvarande
samhället insnärjer detsamma inom snäva
gränser. Socialismen måste kräva en
effektivare produktionsform redan av
det skälet, att människan måste leva
innan hon kan filosofera, d. v. s. att
en högre aktivitet än nu kräver en
högre materiell grundval för alla.
Den högre produktiviteten är i själva
verket verklighetens praetera censeo
till socialismen, då denna vill
förverkliga sina mål.
Därmed är det givet, att
socialismens principiella
produktionsprogram icke kan vara annat än högsta
produktivitet. Den produktionens
organisationsform, som i ett givet fall
garanterar högsta effektivitet, måste
utan alla sentimentala bihänsyn
krävas. Då det är ett faktum, att olika
produktionsgrenar hava helt olika
betingelser, arbeta under olika
förhållanden och kräva helt olika be-
skäl hindras från att begagna dem. Att
bryta alla klassprivilegier och införa allas
lika möjligheter är kärnan i en social
demokrati.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
