Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1919 - Karleby, Nils: Statsreglering och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS KARLEBY: STATSREGLERING OCH SOCIALISM.
&
initiativet etc, som vi fällt i en
föregående artikel, aldrig på borgerligt
håll kunnat väcka den naiva
förtjusning som skett och aldrig kunnat
tolkas såsom några speciella tecken på en
»socialdemokratisk självbesinning».
De skulle då ha fattats som vad de
voro, konsekventa uttryck för
socialdemokratins hela åskådning, där de
icke rent av voro självklara ting, som
gälla för alla samhällsformer. Om
man säger, att samhällets välstånd
ytterst beror på medborgarnas
arbetsduglighet, då är det ju en
allmänsanning, som gäller för alla
samhällen och följaktligen icke bör låta
allt för märkvärdig när den uttalas av
en socialdemokrat.
Den vägsträcka, vi nu
tillryggalagt, har låtit oss nalkas det vägskäl
då socialismens konfrontation med
den s. k. socialreformatoriska
liberalismen lämpligen kan äga rum. Det
har ju från liberalt håll mot den
föregående artikeln anmärkts, att den
icke innehölle något, med vilket icke
»liberalradikal åskådning»
(Afton-Tidningen) eller »modern liberal
tankegång» (Dagens Nyheter) kan
förklara sig ense.
Ett definitivt svar på frågan,
huruvida detta är riktigt, är givetvis icke
möjligt innan den påbörjade
liberala programdiskussionen givit
någon klarhet om, vad som är
modern liberal tankegång. Men något
principiellt hinder mot att det skulle
vara riktigt föreligger icke. Modern
socialism och liberalism träda icke
emot varandra såsom två slutna,
principiellt skilda åskådningar, utan
snarare såsom två komplex av inbördes
rätt skiftande tankegångar. I sin
klassiska formulering förete de snarast
bilden av två tankesystem, som båda
drömde om att förverkliga samma
mål, men på grund av de skilda
tiderna och förhållandena vid sin
framkomst kommo att förfäkta skilda
vägar. I liberalismen finnes
ursprungligen, såsom visades i föregående
artikel, många element, som sedermera
övergått i socialismen, och
socialismen betyder visserligen en brytning
med den klassiska ekonomiska
liberalismen, men har på samma gång
karaktären av en ut- och
ombildning av den klassiska liberalismens
grundtankar till överensstämmelse
med en ny tids verklighet.
Liberalismen ville förverkliga den
ekonomiska friheten; dess metoder, privat
äganderätt och fri konkurrens, har i
verkligheten befunnits leda till
ekonomisk ofrihet. Detta skedde i
samband därmed, att
produktionsprocessen antog en allt mera
kollek-tivistisk karaktär, som bragte
produktionsformen och
äganderättsformen i allt större motsättning till
varandra. Även socialismen vill
förverkliga den ekonomiska friheten. Den
fann, att detta icke skett genom
liberalismens metoder; den tog
konsekvensen av det förändrade läget och
påvisade, att social äganderätt måste
svara mot den nya sociala
produktionsformen. Socialismen och
liberalismen framträda följaktligen i sin
klassiska form såsom uttryck för
skilda tiders strävanden att
förverkliga ekonomisk frihet och jämlikhet.
Och med de ändrade förhållandena
ändrades liberalismens åskådning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
