Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1919 - Palmstierna, Erik: Ekonomisk demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN
ningsarbete fällts några ord, vilka
särdeles väl belysa dess djupa
mening: »Vi måste högt förkunna i
landet att den forna överhetsstaten
ligger i spillror och att Tyskland
längtar efter den demokratiska
folkstaten. Men dess grundval kan blott
utgöras av en demokrati uti
näringslivet, som gemensamt utövas av de
behöriga, företagare och
arbetstagarna. Båda måste inse, att de äro
tjänande lemmar uti
folkhushållningen och även tillerkänna varandra
denna ställning. Vi måste säga dem
att överhetsstat, revolution,
näringsväsendets organisation och framför
allt de teoretiska formlerna äro
förgängliga; bestående är däremot vårt
folk och vår folkhushållning, som
skänker nationen materiell och
andlig tillvaro». Från det motsatta
lägret höres enahanda tal. Sålunda
skriver den tyska järn- och
stålindustrikartellens affärsledare: »Den
framtida näringspolitiken kunna vi
genomföra endast i samverkan med
arbetarna och detta sker blott
under den förutsättningen att vi
beslutat oss att socialpolitiskt förena
oss med dem».
Den engelska arbetsministern sir
R. Horne höll den 12 mars i år
ett mycket uppmärksammat
anförande uti Aldwych Club och gick då
in på denna fråga. A regeringens
vägnar förklarade han med stöd av
den erfarenhet man vunnit från den
stora industrikonferensen den 27
febr. 1919 och under hänvisning till
de åtgärder Frankrike vidtagit att
»någon permanent organisation för
industriell kontroll» borde skapas och
meddelade en bild av hur han tänkt
sig saken, vilken erinrar om det som
redan försiggått i Tyskland och
bygger på »Whitleyprogrammet».
Enligt detta skall för varje
näringsgren förefinnas ett industriellt råd
av representanter för arbetare och
företagare med uppgift att behandla
alla spörsmål, vilka angå näringens
i fråga arbetsvillkor och
utvecklingsmöjligheter. Såväl tekniska ärenden
som lagstiftningsfrågor och sociala
förhållanden skola övervägas inom
detta. Inom de organiserade
företagen avses att etablera dylika
institutioner såväl vid varje fabrik som
distriktsvis. Enligt Hornes uppgift
skulle redan 21/2 million arbetare
ha genom medverkan till dylika
praktiska råds upprättande slagit in på
denna väg. Bortåt ett femtiotal
»in-dustrial councils» torde nu
existera. Avsikten är att denna nya
organisation av lönearbetarens
ställning skall i möjligt omfång
ävenledes finna uttryck inom
statsföretagen. Det blir, som man finner, en
art självstyrelse under medverkan av
uti resp. företag eller näringsgren
sysselsatta, som uppbygges på detta
sätt.
Från arbetarsidan har ett
betecknande och uppmärksammat
uttalande i frågan gjorts av
gruvarbe-tarförburidets framstående ledare R.
S m i 11 i e vid de betydelsefulla
kolförhandlingarna: »Vi sätta in våra
liv i företagen», yttrade han, »och det
är för mer än företagarnas kapital
och därför har jag rätt att säga att
vi icke endast fordra
medbestämmanderätt rörande arbetsvillkoren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
