Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1919 - Palmstierna, Erik: Ekonomisk demokrati - Karleby, Nils: Den store Rathenau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi ha rätt att få inblick uti
affärsledningen också». Till detta har
även den förre blockadministern
Robert Cecil anknutit följande
yttrande, som vittnar om den skarpa
blick för det väsentliga, vilken ofta
utmärker engelska statsmän: »Enligt
min mening, och jag talar å mångas
vägnar inom skilda samhällsklasser,
är det oresonligt att begära av en
arbetare att han skall acceptera
företagarens mening angående den
arbetarelön företaget kan bära om han
icke såväl beredes tillfälle att själv
förvissa sig om beskaffenheten av
på frågan vidkommande
omständigheter som även får något inflytande
på hur de angelägenheter förvaltas,
vilka äro av mycket större betydelse
för arbetet än för kapitalet».
Man har följaktligen hunnit så
långt med dessa spörsmål utomlands
att intresserade parter här hemma
ha all anledning att med hänsyn till
våra förhållanden överväga vad som
bör göras för att utan minskande av
den nödvändiga effektiviteten hos
driftledningarna införa ekonomisk
demokrati. Det synes mig att vi ej
böra begå de fel, hänga fast vid de
fördomar, vilka tidigare lagt hinder
för den politiska demokratins
stadfästande. De maktägande visade sig
då i det längsta motsträviga och
stora värden förspilldes därigenom.
Vissa arbetargrupper voro också
misstrogna under den demokratiska
rörelsens första tid och ville
undandraga sig det parlamentariska
ansvaret. För-sent-politiken bör ej
upprepas. Emellertid torde man nog
hos oss, som redan genom allmän
tillämpning av kollektivavtalsformen,
begagnande av
förhandlingsordningar och sådana intresseväckande
former som järnvägsstyrelsens
»beford-ringsfullmäktige» och
»kontrollkommissioner» kommit ett gott stycke på
väg mot ekonomisk demokrati, inse
att det steg som nu förordas, endast
utgör en fortsättning av redan tagna.
Den store Rathenau.
För TIDEN av NILS KARLEBY.
Svensken lär ju äga en medfödd
svaghet för allt utländskt, och lägger
man därtill den svaghet för att
imponeras av en pösig tilltagsenhet, som
enligt Gustav Sundbärg likaledes
utmärker det svenska lynnet, så har
man kanske ett par av förklarings-
grunderna till den naiva,
himlastor-mande förtjusning, med vilken en dei
svenska kulturliberaler hälsade
Walther Rathenau såsom den nya tidens
stora ljus, socialismens dödare och
liberalismens pånyttfödare.
Det låter sig ju icke förnekas, att
NILS KARLEBY: DEN STORE RATHENAU.
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
