Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1919 - Lindhagen, Anna: Ridderlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
TIDÉN
dels för att under praktiserandet
försöksvis förbättras, så är bevarandet
av människoliv, mildhet och
ridderlighet i sig själv så oomkullrunkeligt
riktigt, att tillämpningen härav måste
iakttagas även om därvid någon
för-sinkning skulle inträda med prövandet
av en viss revolutionsgrupps idéer.
Skulle men fastslå, att så fort en grupp
vill ordna något på ett annat sätt så
har den genast rättighet att taga till
med våld, så skulle man ju därmed
slå fast det orimliga, att det
normala inom samhällsutvecklingen
skulle vara att revolution följdes av
revolution i ständig följd, att
förtryck följde på förtryck, grymhet på
grymhet och att fredens rike på
jorden fullständigt måste fastslås såsom
varande en chimär.
Utgående härifrån måste
bolsjevi-kernas revolution liksom det finska
röda upproret, vilka undansköto en
på allmän och lika rösträtt vald
nationalförsamling, anses såsom
oberättigade. Vad Ryssland angår
tillintetgjorde en minoritet genom att med
våld upplösa nationalförsamlingen
det demokratiens språkrör, för vilket
de bästa bland det ryska folket
arbetat sedan decennier.
En socialism eller någon sorts
kommunism med rim och reson i kan
aldrig ha till mål proletariatets
alle-nahärskande, icke heller om man
utbyter detta begrepp mot
arbetsklassens allenahärskande, ty om en klass
blir härskande så blir det ju en annan
klass, som blir undertryckt eller i sin
tur proletariat, vilket ju endast måste
leda till ständiga inbördes fejder. En
sund socialism kan däremot tala om
klassernas avskaffande d. v. s. att
man lyckas komma därhän, att få
handens och hjärnans arbete så
broderligt förenade att ingen förtrycker
eller utsuger den andra. Man kan
tänka sig människors arbete omfatta
bådadera, såsom t. ex. Krapotkin på
flera ställen i sina skrifter varit
förespråkare för. Vidare att, då handens
och hjärnans arbete måste uppdelas,
skillnaden i avlöningar göres
beroende av olika arbetsresultat och ej
tillåtes förete stora differenser.
De som ställt sig skeptiska inför
möjligheten att hastigt kunna införa
ett socialistiskt samhälle synas
dessutom hava fått rätt inför de fakta,
som bolsjevismens historia företer.
Priserna på allt hava stigit
oerhört. Brödutdelningen har
uppvisat de största bristfälligheter.
Friheten är lika med noll, då alla
människor, som icke tillhöra den rättrogna
läran, nämligen bolsjevismen, löpa
risk att bli fängslade och, om de äro
officerare eller på något sätt varit
framträdande under föregående
regimer, vare sig under tsarregeringen
eller under första revolutionens tid,
löpa de fara att helt enkelt bli
avrättade. Ingen nämnvärd rättshjälp har
bjudits dessa människor.
Mutsyste-met har tagit oerhörda dimensioner.
Trängseln i fängelserna är
naturligtvis oerhörd, varigenom bolsjevikerna
kommit in i en liknande situation
som de förebrådda de vita i Finland,
där det på grund av trängseln i
fängelserna var omöjligt att hava införd
en humanitär ordning.
Tsarväldet var ju milt i förhållande
till denna bolsjevikernas regim. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
