Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 3, 1919
- Hallin, Ernst: Arbetsintensitetens problem och den ekonomiska demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 00
TIDEN
äventyrs direktören varit lyckligare
och nöjdare om han blivit smed,
därest denna bana givit god och säker
utkomst.
I en motor är pådraget på intet
sätt förnämligare än kolborstarna
eller ens spännlinjalerna. Både det
ena och det andra kan utbytas och
måste utbytas, om det icke duger.
Men motorn går ej bättre om de byta
plats.
*
När den politiska demokratin
griper sig an med att förbereda den
ekonomiska, möter den två stora
uppgifter: att fördela kapitalvinsten
— inkomsten utan arbete — och att
öka samhällets välstånd genom att
skapa nya värden. Den förra skall
icke här behandlas annat än i
samband med företagarintresset som
drivande produktiv kraft. Den senare
däremot tarvar en rätt ingående
undersökning-
Med full rätt pekar man på
Ryssland i dessa dagar, liksom Tyskland,
och visar att ett ensidigt
tillgodoseende av arbetare- och
samhällsintresset medför som nästan oundgänglig
följd produktionens sjunkande och
samhällets gradvisa utarmande. Men
när det gäller att draga slutsatserna
har man icke i samma grad
rimlighet och rätt med sig. En förhastad
socialisering är ungefär det värsta
som kan inträffa, och det svenska
tobaksmonopolet är härvidlag ett
värdefullt avskräckande exempel,
men å andra sidan har man otaliga
exempel på att företag under ren
bolagsform skötts erbarmeligt. F o r-
men för produktionens drivande är*
en underordnad sak, det
ekonomiska resultatet är det
väsentliga.
Man skulle kunna säga, att frågan
om produktionens vidmakthållande
och höjande för ögonblicket förtätat
sig i två brännande spörsmål:
Arbetsintensitetens problem och
åtta-timmarsdagen. I en högertidning
framhölls härom dagen, att man för
några år sedan ännu trodde, att
åtta-timmarsdagen var möjlig därför att
arbetsintensiteten skulle ökas i
motsvarande grad. Men denna
optimistiska tro skulle nu vara övergiven.
På sin höjd skulle ökningen i
arbetsintensiteten kunna bli 10 proc.
medan arbetstidens förkortning är 20.
Mot detta kontrasterar ett mycket
känt förhållande: att
produktionsvärdet pr arbetare i Amerika är
3 à 4 gånger så stort som i England.
Detta skulle naturligtvis räcka som
vederläggning på det borgerliga
talet. I Sverige lär nog icke
produktionen vara mera uppdriven än
i England. Det finns en rätt så stor
marginal för arbetsintensiteten att
växa utefter.
Men låt oss ett ögonblick antaga,
att produktionen skulle sjunka med
10 proc. genom åttatimmarsdagen.
Skulle arbetarna då ha skyldighet
att utan vidare avstå från sitt
krav? Säkerligen icke-
Aktionärerna inom industrien, som
under högkonjunkturen haft
kolossala dividender, ha ej haft ord nog
starka för att klandra den starka
beskattningen, ehuru den gått ut över
inkomster, bakom vilka icke legat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:20 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1919/0104.html
