- Project Runeberg -  Tiden / Elfte årgången. 1919 /
101

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Hallin, Ernst: Arbetsintensitetens problem och den ekonomiska demokratin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E. HALLIN: ARBETSINTENSITETENS PROBLEM etc.

101

minsta arbete. Ingen har bett dem
köpa aktier för fem- och sexdubbla
värdet. Det finns ingen anledning
varför just arbetarna skola offra
mer än andra. Skulle tillgängliga
arbetskrafter icke räcka för att vid
rationell drift mätta marknaden,
kan man dit dirigera folk från
sådana produktionsgrenar som äro
mindre nödvändiga — en
transport som redan under normala
förhållanden utföres automatiskt.

Nu förhåller det sig verkligen så,
att det i detta land finnes industrier,
som icke blygas för att erkänna, att
de under i övrigt likartade
förhållanden icke kunna konkurrera med
utlandets- Med detta är saken klar
för dem, och de mena, att de ha
rätt påfordra hänsyn från
arbetarnas sida. Eljes skulle aktionärernas
pengar äventyras. Vad mer? Den
industri som bygger på rovdrift, har
intet som helst existensberättigande,
och dess krav kunna avfärdas med
en axelryckning.

Än mer. Inför dylika reser sig
invändningen: a r b e t s i n t e n s
i-1 e t c n s p r o b 1 e m är icke
endast till fö r a r b e t a r n a.
Skulle man kosta på dem en
opartisk och sakkunnig undersökning,
skulle det visa sig, att i nio fall av
tio de arbeta med för dyr och för
dålig överbyggnad och för stora
döda kostnader. När en fabrik med
45 arbetare har att utbetala 1,000
kronor i veckan i rent
improduktiva löner, har den förlorat sin rätt
att föra talan mot arbetarna.
* *

*



Man frestas tro, att
åttatimmars-dagens motståndare i alla fall tala
mot bättre vetande. Varenda
person, som deltagit i industrin på
ledareplats eller som arbetare, vet att det
är den enklaste sak i världen att höja
produktionen pr arbetare icke blott
med de 20 proc. som erfordras för
att kompensera åttatim marsdagen
utan också ett gott stycke till.
Medlet heter ett g c n o m tänkt och
effektivt a v 1 ö n i n g s s y-

s t e m, god ledning och i
n-s t r u k t i o n. Det vore
naturligtvis dåraktigt att begära av
arbetarna, att de utan vidare skola
arbeta hårdare, när svaret ges i form
av ackordsavdrag.

Det praktiseras f. n. två slags
ackordsystem, styckackord och
premieackord. Det förra är enklare och
leder till de största orimligheterna,
framför allt den ’ ’verkstadlunk ?\
som karaktäriserar svensk industri
och i dagligt tal benämnes
polima-sande. Det senare är mer invecklat
och leder i sin svenska tillämpning
ofelbart till samma resultat. En
viss förtjänst får uppnås, sedan blir
det avdrag på, styckepriset, resp.
grundtiden.

Styckackordet vid
specialfabrikation utdömer sig självt, ty det
stannar in absurdum- Man behöver
endast erinra sig den berömda
separatordelen som för tjugu år sedan
betalades med 1 kr. pr styck och fem
år senare med tio öre. Ett dylikt
ackord måste givetvis reduceras, ty
en dagsförtjänst på 200 kr. är en
orättvisa mot icke gynnade kamrat
ter. Men reduktionen för med si#.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1919/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free