Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Hallin, Ernst: Arbetsintensitetens problem och den ekonomiska demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. HALLIN: ARBETSINTENSITETENS PROBLEM etc.
103
heten. Till sin idé verkar det
självreglerande och kan aldrig komma
fram till sådana orimligheter som
styckackordet. Vill man fullfölja
arbetsintensitetens skärpning till det
yttersta, så att i det nämnda fallet
arbetet utföres på 1 timme med 49
timmars sparad tid — teoretiskt
möjligt om alla hjärnor spännas
— är överskottet dock blott 146 proc.
d. v. s. med 50 öres grundtimlön bleve
timförtjänsten 1:23. Det är för litet,
självregleringen för skarp. Men då
finnes den helt naturliga lösningen
att löna arbetarens medverkan med
högre timlön för dem som
antingen själva utarbeta eller ge
uppslag till förbättringar i metoden och
genvägar- Det är en känd sak, att
de små men ekonomiska
förbättringarna nästan undantagslöst komma
från arbetarna själva. Under
arbetets gång känna de vad som kan
göras bättre just på grund av sin
intima förtrogenhet med maskinen.
Men de ha ej alltid, till och med
sällan, kunskap eller tålamod eller tid
för att experimentera. Då är det
idén som skall utarbetas och belönas.
Så småningom glida arbetarna
uppför löneskalan och det bjudes dem
helt andra utsikter än hittills.
Men detta är ändå icke nog. Ett
förslag om delaktighet i vinsten —
gammal idé som tagits upp av
över-ingeniör Eckerman — avvisas med
en axelryckning. Menar man ärligt,
kan det möjligen bli ett par tior pr
man och år, och för det skulle man
känna stor och stark solidaritet med
företagets ledning. Men frestelsen
ligger nära till hands att minska lö-
nen med motsvarande belopp. En
durkdriven bokförare kan uträtta
underverk ifråga om att slå blå
dunster i ögonen på mindre förfaret
folk. Det får gå många vårar över
jorden innan man kommer fram till
problemets lösning på den vägen.
Arbetaren resonerar fullt riktigt så,
att man betalar kommersiellt och
tekniskt utbildade specialister för att
de skola sköta företagen ordentligt,
och sin vinstandel vill arbetaren ha
oberoende av hur bokslutet utfaller.
Sättet att komma till det avsedda
målet är ett helt annat. Lika väl som
man bör stimulera den ekonomiska
ledningen genom tantième på v i n
s-t e n, lika väl skall man stimulera
och löna den högre arbetsintensiteten
genom tantième på
ackordsöverskotten. Om arbetaren
tjänat förslagsvis 3,500 kr. under
året, därav 2,000 kr. timlön och
1,500 ackordsöverskott, utgår ett
tantième på den senare
summan om förslagsvis 20 proc. eller
300 kr. I företagets budget spelar
det ingen som helst roll som senare
skall visas, och man kan till och
med sätta en stigande procentskala
för tantièmen.
Det vore frestande att i detalj
visa hur det obegränsade
premieackordet verkar på resp. arbetarens och
företagets ekonomi, men det torde
räcka med några överslagssiffror
som basis för en ev. diskussion.
Vid den ovan omtalade fabriken
fördes på chefskontoret en för var dag
fortlöpande grafisk översikt över
produktionens gång och det
ekonomiska resultatet, Efter månadssam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
