Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Hallin, Ernst: Arbetsintensitetens problem och den ekonomiska demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
TIDÉN
mandraget ur böckerna
kontrollerades detta så att säga stiliserade
diagram, och det befanns att det
undantagslöst stämde med verkligheten.
På detta diagram funnos kurvor
för produktionen, rörliga
kostnader, fasta
kostnader (räntor, amorteringar,
avskrivningar, hyror,
brandförsäkringsavgifter m. m.), improduktiva
Joner (inclusive timlönarbetare och
andra utanför produktionen) p r
o-d u k t i v a löner och material.
Som resultat kom samtidigt
automatiskt en vinstkurva.
Vid övergången från styckackord
till premieackord var produktionen
i runda tal 8,0 0 0 k r. pr vecka. Det
bör anmärkas, att trots den starka
efterfrågan på företagets fabrikat
försäljningsprisen voro ganska låga
på grund av att amerikanska
produkter alltjämt voro i marknaden
och att en mängd nya företag
uppstått i landet inom branschen.
Priserna voro i intet avseende högre än
som direkt betingades av kristiden.
Under normala förhållanden
kommer relationen mellan
produktionskostnaden och inkomsten att behålla
sig oförändrad.
De rörliga kostnaderna voro höga
på grund av dyra pris för träkol,
oljor m. m. och beräknades till
1,2 0 0 kr. De fasta kostnaderna
voro likaså dyra, enär höga
maskinpris och byggnadskostnader
nödvändiggjorde skarpaste tillåtna
avskrivning, och vid månadssammandraget
befans den antagna siffran 1,2 0 0
k r. vara riktig- Improduktiva
löner voro 1.5 0 0 k r. T denna summa
ingick ritkontor, affärskontor,
teknisk och ekonomisk ledning, förmän
samt all personal utanför ackorden,
jämväl experimentarbetare.
Materialåtgången var snarare under än över
1,5 0 0 kr. och de produktiva
lönerna (ackordsarbetarnas) icke över
2,0 0 0 kr. Det kvarstod alltså en
vinstmarginal på 6 0 0 kr.
Redan efter första veckan hade
produktionen ökats till 8,8 0 0 kr.
Rörliga och fasta kostnader liksom
improduktiva löner voro
oförändrade. Materi al åtgången ökades med
10 proc. till 1,650 kr. och de
produktiva lönerna till 2,160.
Vinstmarginalen sp v a n g upp
till 1,0 9 0 kr.
Genom att intressera
förrådsförvaltaren vanns i fortsättningen
besparing på material liksom arbetarne
på lämpligt sätt påmindes att
hushålla med den dyrbara oljan. När
produktionen redan efter tre» veckor
kommit upp till 9,6 0 0 k r., stodo
rörliga och fasta kostnader
fortfarande i sammanlagt 2,4 0 0 k r-, de
improduktiva lönerna hade gått upp
til i 1,6 0 0, material åtgången till
1.7 5 0 och de produktiva lönerna till
2,4 0 0 (här hade redan tillagts 20
proc. tantième på
ackordsöverskotten) . Men vinstmarginalen
hade stigit till kr. 1.4 50 pr
veck a.
Efter tre månader hade åtskilliga
av de duktigaste
produktionsarbe-tarna överflyttats till
experimentavdelningen, men produktionen var
1 0,5 0 0 k r. p r v e c k a. En högre
kvalitet i materialet kunde införas
på grund av de lägre produktions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
