- Project Runeberg -  Tiden / Elfte årgången. 1919 /
105

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Hallin, Ernst: Arbetsintensitetens problem och den ekonomiska demokratin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E. HALLIN: ARBETSINTENSITETENS PROBLEM etc.

los

kostnaderna för det färdiga
fabrikatet, och dess konkurrenskraft på
marknaden var väsentligt ökad. De
rörliga kostnaderna hade stigit på
grund av dyrtiden till 1,5 0 0 k r., de
fasta kostnaderna hade fortfarande
samma storlek 1,2 0 0 k r. De
improduktiva lönerna hade utökats till
2,0 0 0 kr. (flera
experimentarbetare och avsynare m. m.) och
materialet kostade 2,0 0 0 k r. De
produktiva lönerna, som nu fördelade
sig på färre man, stannade vid
2,6 0 0 kr. Vinstmarginalen var
dock alltjämt över 1,000 kr. pr vecka,
noga räknat 1,2 0 0 kr. Om samma
material som förut begagnats och
hela antalet arbetare bibehållits på
produktionen eller avskedats, skulle
vinsten gått över 2,000 kr.
Man kan naturligtvis icke
teoreti-sera i oändlighet och göra en
oändlig serie, men det visar sig tydligt
att med anlitande av arbetarnas
själ v verksam het och en
tillfredsställande ledning synnerligen
fördelaktiga resultat kunna nås- Att
kompensera åttatimmarsdagen med ökad
arbetsintensitet och rationell drift
-är den enklaste sak i världen, om
man vill vara ärlig på öm se
håll.

*



Men ökad arbetsintensitet betyder
icke att man skall slita mer. Det
är dålig ekonomi att tröttköra sig,
lika dålig som att pressa en maskin
över vad den är avsedd för. Att
fjäska undan för att få ett högt
ackord söver skot t och icke unna sig fem

minuter är dumt. Känna arbetarna
vid arbetstidens —
åttatimmarsda-gens — slut trötthet till kropp och
själ, har maskinen frestats för hårt.
Det kommer mer an på h u r man
arbetar än h u r mycket man
arbetar.
Det amerikanska Taylorsystemet
är i Sverige grymt misstolkat och
missförstått. För arbetarna har det
blivit inbegreppet av allsköns
arbet sgivarediaboleri och en inkörsport
för systematiska ackordsavdrag. En
förarbetare och specialist slår ett
produktionsrekord. Ackordet sättes
efter det, och så åka grundtider och
styckepris utför som på en
rutsch-bana.

Sällan har en god sak så
förfuskats. Taylorsystemet bör i stället
bli arbetarens bäste vän.
Förutsättningen är givetvis, att ett ackord
icke får sänka s, och såsom
förut visats är det heller icke
nödvändigt. Förarbetaren — icke att
förväxla med förmannen, som har
till uppgift att se till att det icke
slarvas och att ingen saknar arbete
- på avdelningen — är instruktör med
uppgift att fundera ut bästa sättet
att med minsta möjliga arbete nå
högsta möjliga resultat.
Kraftbesparingen är hans sak. Härvidlag
behövas ej långa förklaringar.
Taylorsystemet innehåller en mängd
regler för alla tänkbara arbeten:
hur man skall bära säckar med
minsta ansträngning och minsta
tidsutdräkt, hur man skall avsyna
kulor fort utan att förlora i
noggrannhet, hur man skall byta om
stycke i en svarv genom att använda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1919/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free