Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
TIDÉN
proletariat för den bestående
egendomsordningens störtande, men
ingalunda intresset för socialism.
Ett sådant tillstånd var för
handen i Storryssland och tack vare
detta tillstånd har det lyckats ett
parti bland det socialistiska
proletariatet, de s. k. bolsjevikerna, att
med stöd av bönderna efter
tsarismens sammanbrott och under
verkningarna av det pågående kriget,
störta den svaga provisoriska
regeringen och rycka till sig den politiska
makten, som de ännu lyckas hålla fast
tack vare böndernas, befolkningens
övervägande flertals, likgiltighet.
Bolsjevikerna var det första
politiska parti i världshistorien, som
lyckades behärska ett stort rike och som
åtogo sig att söka förverkliga
socialismen. Detta var det stora, för
många proletärer bestickande och
uppmuntrande i deras
förehavanden-Alla förutsättningar för
genomförandet av deras mål fattades dem
dock på grund av landets
ekonomiska efterblivenhet.
Därför misströstade de om att
komma fram på demokratins väg.
Hittills hade det inom
socialdemokratin gällt som en självklar sak, att
socialismen måste framgå ur
demokratin vid högt utvecklad
kapitalistisk produktionsordning.
Bolsjevikerna knäsatte i sitt nödläge i stället
för denna uppfattning en helt
annan, fullkomligt ny. De krävde
dik-diktaturen i motsats mot demokratin,
icke för en övergående
undantagssituation, för vilken den under
revolutionära tider kan bli nödvändig,
utan som fullt normal ersättning för
demokratin under övergångstiden
från kapitalistisk till socialistisk
produktionsordning, alltså för en
tidrymd som kan komma att omfatta
årtionden. De krävde diktaturen
under alla förhållanden, icke blott
för de hittillsvarande
militärmonarkierna, utan även för västerns gamla
demokratier. De krävde de
arbetarorganisationers diktatur som hjälpt
dem till seger, arbetar-, soldat- och
bonderådens.
Deras fordringar bli förklarliga
genom de egenartade förhållandena
i det land där de kommo till makten
och genom den abnorma situation
som förde dem upp på dess höjder.
Denna fordran var ett utslag av
förtvivlan hos ett proletariskt parti, som
i ett land med svagt proletariat
sätter sig jättestora uppgifter före,
uppgifter, vars lösning endast är
möjlig för ett proletariat, som utgör
befolkningens majoritet och bakom
sig har åtminstone i någon mån
landets intelligens.
Detta erkändes dock icke överallt.
1 västerns gamla demokratier tänkte
nog ingen allvarlig människa på att
göra den bolsjevistiska
diktaturparollen till sin. Så långt
bolsjevistiska sympatier där trädde i dagen
gällde de det socialistiska målet, det
’ ’kommunistiska’’ partiets proletära
karaktär, icke de politiska metoderna.
Vi i Tyskland däremot, särskilt i
Preussen, lia hittills levt under en
militärautokratis och
polisväldesre-gim så närbesläktad med den tyska,
att i många skikt bildades en
sinnesförfattning, som visade sig
mottaglig för ur rysk egenart
framsprungna tankar om diktaturen.
Därför har det blivit nödvändigt
att underkasta frågan om
demokratin för proletariatet och socialismen,
som förefallit avgjord sedan
årtionden tillbaka, förnyad prövning. För
detta ändamål har jag sedan några
veckor före revolutionen utgivit en
broschyr med titel ’ Troletariatets
diktatur’ \
Större delen av denna skrift
behandlar de ryska förhållandena. Allt,
vad jag yttrat om dessa ha tyvärr
besannat sig genom händelsernas
utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
