Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL KAUTSKY: DEMOKRATI ELLER DIKTATUR.
113
I dag ha vi själva en revolution.
I dag stå vi icke för Rysslands utan
för Tysklands vidkommande inför
frågan: Diktatur eller demokrati. I
denna förändrade situation synes det
mig ändamålsenligt att ge ut den
del av min skrift däri jag behandlar
de allmänna problemen om
demokrati eller diktatur. Denna del
föreligger härmed. Den, som även vill
läsa de utläggningar som bygga på
de ryska händelserna och som
praktiskt illustrera mina teoretiska
framställningar, hänvisas till nämnda
skrift *.
Motsättningen mellan demokrati
och diktatur kom i Ryssland mest
påfallande till uttryck i frågan om
konstituanten, i frågan om det vore
riktigt att lägga all politisk makt i
händerna på en efter allmän, lika,
direkt och hemligt vald
folkförsamling så som Engels fordrade redan
1891 eller om i denna
nationalförsamlings ställe skulle sättas en
församling vald efter indirekt,
offentlig, graderad, ståndsindelad och
beskuren valrätt av några
privilegierade skikt bland arbetare, soldater
och bönder.
Tysklands regering och
befolkningens stora flertal — i varje fall
så långt man av alla tecken att döma
kan sluta sig till, yrkade på
nationalförsamling. Men detta häver icke
plikten för oss att vinna klarhet över
de socialister som se socialismens
intressen i fara genom demokratin och
som tro mänsklighetens befrielse
från kapitalismens tryck möjlig
endast genom diktaturen.
Vi vilja därför i det följande
undersöka vilken betydelse demokratin
har för proletariatet.
* "Die Diktatur des Proletariats’7 von
Karl Kautsky. Wiener
Yolkslmchhancl-luug, Wien, 1918.
DEMOKRATIN OCH
ERÖVRINGEN AV DEN POLITISKA
MAKTEN.
Man skiljer ibland mellan
demokratin och socialismen,
socialiseringen av produktionsmedlen och
produktionen, på så sätt, att man säger,
detta senare är vårt slutmål,
rörelsens mål, demokratin blott medel för
detta mål, medel, som under vissa
omständigheter kan bli odugligt ja
t. o. m. hindrande.
Strängt taget är dock icke
socialismen vårt slutmål. Detta består i
upphävandet av "varje slags
utsugning eller undertryckande, det må
rikta sig mot klass, parti, kön eller
ras ■’ (Erfurterprogramm et).
Vi söka uppnå detta mål genom
att stödja den proletära
klasskampen, emedan proletariatet som
understa klass icke kan befria sig utan
att upphäva alla orsaker till
utsugning och förtryck och emedan det
industriella proletariatet bland de
utsugna cch förtryckta
befolkningslagren är det, som i fråga om kraft,
kampduglighet och kamplust
alltjämt tillväxer och vars slutliga
seger är oundviklig. Därför måste i
dag varje verklig motståndare till
utsugning och förtryck — han må
tillhöra vilken klass som helst —
delta i den proletära klasskampen-
I denna kamp sätta vi den
socialistiska produktionsordningen som
mål därför att den på grund, av
givna tekniska och ekonomiska
förutsättningar framstår som onda
medel att befria proletariatet. Skulle
det bli påvisat att vi taga miste däri,
att proletariatets befrielse såväl som
mänsklighetens över huvud taget
allenast eller ändamålsenligast stode
att uppnå endast på grundval av
privatäganderätt till
produktionsmedlen såsom ännu Proudhon antog, då
Tidén n:r />, 1919.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
