Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL KAUTSKY: DEMOKRATI ELLER DIKTATUR.
115
ätsträvande klassen. Men
därigenom är icke demokratins
värdelöshet för proletariatet bevisad. Om
de härskande klasserna under ovan
antagna förutsättningar gripa till
våld, så sker det ju just därför att
de frukta demokratins följder, och
deras våldshandlingar vore
ingenting annat än ett omstörtande av
demokratin.
Vad som framstår ur de väntade
försöken från de härskande
klasserna att avskaffa demokratin, är
alltså icke dess värdelöshet för
proletariatet utan fastmer
nödvändigheten för arbetareklassen att med
näbbar och klor till det yttersta försvara
den. Om man intalar proletariatet att
demokrati i grund och botten är en
värdelös dekoration, då kommer
naturligtvis den nödiga kraf ten för dess
försvar icke att kunna uppbringas.
Proletariatets stora massa hänger
emellertid överallt för starkt fast
vid sina demokratiska
rättigheter för att man skall behöva
vänta att don viljelöst skulle
låta demokratin fara. Tvärtom
är det sannolikt att om
motparten genom våldshandlingar söker
tillintetgöra folkets rätt, skall dess
beslut samma motstånd resultera i en
politisk omvälvning- Ju högre
proletariatet skattar demokratin, ju
lidelsefullare det hänger fast vid
den, ju säkrare kan detta väntas.
Ä andra sidan bör man icke tro
att det här tecknade
händelseförloppet överallt är oundvikligt. Så
klenmodiga behöva vi dock icke vara. Ju
mera demokratisk en stat är, desto
mer beroende äro statens
maktmedel, även de militära, av
folkstämningen. Dessa maktmedel kunna då,
även under demokratin, bli ett
medel att med våld hålla nere en
Proletärisk rörelse, där proletariatet ännu
är numeriskt svagt, som t. ex i en
agrarstat, eller där det är politiskt
svagt på grund av dålig organisa-
tion eller andlig osjälvständighet.
Om emellertid proletariatet i en
demokratisk stat vuxit så i politisk
styrka att det blivit tillräckligt
talrikt och kraftfullt att erövra den
politiska makten genom att använda
sig av givna friheter så skall det
ställa sig svårt för den
"kapitalistiska diktaturen" att uppbringa
nödiga maktmedel för att med våld
upphäva demokratin.
Man höll det i själva verket för
möjligt, t. o. m. troligt, för
proletariatet såväl i England som
Amerika att på fredlig väg erövra den
politiska makten. Efter
internationella kongressens i Haag 1872
avslutning, höll Marx i en
folkförsamling i Amsterdam ett tal, vari han
bl. a. yttrade:
*’Arbetaren måste en dag lia den
politiska makten i sin hand för att lägga
grunden till arbetets nya organisation.
Han måste störta den gamla politik, som
uppehåller de gamla institutionerna, om
han icke i likhet med de gamla kristna,
som föraktade och underläto detta, skall
avstå från ’riket av denna världen’.
Men vi ha icke påstått att vägarna för
att nå detta mål överallt måste bli
desamma.
Vi veta väl att man måste ta hänsyn
till institutioner, seder och traditioner inom
de skilda områdena och vi överdriva icke
då vi säga att det finns länder som
Amerika, England, och om jag kände edra
förhållanden bättre, skulle jag kanske
tillfoga Holland, där arbetarna på fredlig
väg kunna nå sina mål. Detta är dock
icke fallet i alla länder."
På samma sätt skrev även
Friedrich Kugels 1891 :
"Man kan föreställa sig att det gamla
samhället kan fredligt växa in i det nya
i länder där folkförsamlingen
koncentrerar all makt i sig, där man
författningsenligt kan göra vad man vill så snart man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
