Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 TIDEN
bar folkets majoritet bakom sig; i
demokratiska republiker som Frankrike och
Amerika, i monarkier som England, där
dynastins förestående avlösning dagligen
diskuteras i pressen och där denna
dynasti är maktlös gentemot folkviljan’7.
(Zur Kritik des socialdemokratischen
Pro-grammentwurfs, Neue Zeit XX. I. 8. 10.)
Däremot höll han den våldsamma
revolutionen för oundviklig i
militärmonarkier som Ryssland, Tyskland
och Österrike.
Marx och Engels ha i sin politik
gjort stor skillnad mellan
demokratiska och icke demokratiska stater.
Särskilt finns det även i
demokratiska stater lager bland de besittande
klasserna, vars benägenhet för
våldshandlingar gentemot proletariatet
växer. Men jämsides därmed finnes
det också andra lager, vars respekt
för proletariatets växande makt
tilltager och som önska att genom
eftergifter hålla det vid gott mod.
Trots att krigstillståndet över allt
under tiden för dess fortvaro starkt
inskränkte folkmassornas politiska
rörelsefrihet, har det dock medfört
en betydande utvidgning av
valrätten för det engelska proletariatet.
Man kan nu icke bortse från hur
demokratin i de olika staterna övar
inflytande på formerna för
erövringen av den politiska makten och hur
långt den därvid skall lyckas
medverka till att från ovan och nedan
undvika våldsmetoder och till att blott
fredliga komma till användning. I
intet fall blir demokratins bestånd
därvid värdelöst. I en demokratisk
republik, där folkets rättigheter
sedan årtionden, kanske århundraden,
äro rotfasta, rättigheter, som folket
genom revolutioner erövrade och
försvarade eller utvidgade och
varigenom det även tilltvingade sig de
härskande klassernas respekt för folket,
i en sådan stat komma formerna
för övergången säkert att bli andra
än i en stat där en militärdespoti
hittills förfogat oinskränkt över de
starkaste maktmedlen gentemot
folkets massa och varit van att
därigenom tygla den-
Med demokratins inflytande på
formerna för övergången till
Proletärisk regim, är dess betydelse under
den försocialistiska tiden dock icke
uttömd. Under denna tidsperiod
blir demokratin viktigast för oss
genom dess inflytande på
proletariatets mognad.
DEMOKRATIN OCH
PROLETARIATETS MOGNAD.
Socialismen kräver särskilda
historiska förutsättningar som göra
den möjlig och nödvändig. Detta
är ju allmänt erkänt. Men i fråga
om vilka betingelser som måste
vara fyllda för att modärn socialism
skall vara möjlig, och n ä r ett land
är moget för socialismen, förefinnes
ingalunda enighet bland oss. Denna
oenighet i en så viktig fråga är icke
uppmuntrande, men alltid har
nödvändigheten att vi nu sysselsätta oss
med problemet något glädjande i sig.
Ty denna nödvändighet kommer av
att socialismen upphört att vara
något som vi väntade först efter
århundraden, vilket ännu vid
krigsutbrottet så mycket klokskap
försäkrade. Socialismen har kommit på
dagordningen som den viktigaste
praktiska frågan för närvarande.
Vilka äro nu betingelserna för
socialismens genomförande ?
Varje medveten mänsklig
handling förutsätter en vilja. Viljan
till socialismen är första
förutsättningen för dess genomförande.
Denna vilja skapas genom
stordriften. Där smådriften är den
övervägande i samhället, där består
befolkningens stora flertal av
företagens ägare. De egendomslösas an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
