Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL KAUTSKY: DEMOKRATI ELLER DIKTATUR.
117
tal är ringa. Den som ingenting
äger, ser sitt ideal i att erhålla en
liten egen rörelse eller egendom.
Denna önskan kan under vissa
omständigheter antaga revolutionära
former, men den sociala
revolutionen blir då ingalunda någon
socialistisk; den vill blott fördela
befintliga ägodelar på ett sådant sätt att
envar blir självägande. Smådriften
alstrar alltid viljan att upprätthålla
eller förvärva privat äganderätt till
de produktionsmedel varmed man
arbetar, icke vilja till den
samhälleliga egendomen, till socialismen.
Denna vilja uppstår hos massorna
först där stordriften redan är
mycket utvecklad och där dess
överlägsenhet över smådriften är höjd över
varje tvivel, där upplösning av
stordriften vore ett steg tillbaka, ja
omöjligt, där stordriftens arbetarc
blott under samhällelig form kunna
nå fram till ägande av
produktionsmedlen, där smådriften så långt den
håller sig uppe blir allt mer
bekymmersam så att dess innehavare icke
längre kunna dra något välstånd ur
den. På detta sätt växer viljan
till
socialismen-Men samtidigt uppstår också med
stordriften den materiella 111 ö j 1 i
g-h e t e 11 för dess genomförande. Ju
större antal företag i landet och ju
större de enskildas oberoende av
varandra, desto svårare är det att
samhälleligt organisera dem.
Svårigheten försvinner i samma mån som
antalet företag minskas och
förbindelserna mellan dem bli allt
fastare och regelbundna. Men slutligen
måste vid sidan om ’viljan och de
materiella grundvalarna, i viss mån
socialismens råmaterial, även
finnas den k r a f t som
förverkligar den. De, som vilja socialismen
måste bli starkare än de som stå den
emot.
Även denna faktor skapas genom
stordriftens utveckling. Denna be-
tyder tillväxt av proletärernas
antal, av dem, som lia intresse av
socialismen, men nedgång i
kapitalisternas, d. v. s. relativ nedgång i
förhållande till antalet proletärer. I
förhållande till de icke-proletäriska
mellanlagren, småbönder och
småborgare, kan kapitalisternas antal till
en tid växa, men snabbast ökas
proletariatet.
Alla dessa faktorer springa fram
direkt ur den ekonomiska
utvecklingen. De komma icke av sig själva,
utan mänskligt åtgörande, men
de komma utan Proletärisk
hjälp helt enkelt genom kapitalismens
verksamhet, som har intresse av sina
storföretags utveckling och tillväxt.
Denna utveckling är i första hand
koncentrerad till städerna och av
industriell art. Utvecklingen inom
jordbruket bildar blott ett svagt eko
av den förra. Från städerna, från
industrin, icke från jordbruket
kommer socialismen att utgå. Om den
skall kunna förverkligas är
emellertid en fjärde faktor nödvändig vid
sidan av redan nämnda.
Proletariatet måste icke blott ha intresse för
socialismen, icke blott förefinna de
materiella förutsättningarna och ha
kraft att bemäktiga sig dem, det
måste också ha duglighet att hålla
dem fast och riktigt använda dem.
Först då kan socialismen som
varaktig produktionsordning
förverkligas.
Till förhålla n d e n a s
mognad, den industriella utvecklingens
nödvändiga höjd, måste, om
socialismen skall bli möjlig, komma även
p r o leta r i a t e t s mognad. Denna
faktor skapas emellertid icke genom
den industriella utvecklingen — är
ingen verkan av det kapitalistiska
strävandet efter profit — och utan
proletariatets egen medverkan.
Tvärtom, proletariatet måste tillkämpa sig
denna faktor i strid med kapitalet.
Under smådriftens och hantverkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
