Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL KAUTSKY: DEMOKRATI ELLER DIKTATUR.
121
ens med bestämdhet säga att den
redan finns, när proletariatet utgör
folkets flertal och detta flertal
tillkännager sin vilja till socialism.
Däremot kan man utan tvivel bestämt
antaga att ett folk icke är moget för
socialismen så länge folkets flertal är
fientligt stämt mot denna och icke
vill veta av den.
Även i detta avseende är det åter
demokratin som icke blott lättare leder
till proletariatets mognad utan också
tidigast låter oss förstå när denna
mognad inträtt.
DEMOKRATINS VERKNINGAR.
Den modärna staten är en strängt
centr alicer ad organism en
organisation som bildar den största makt
inom det modärna samhället och
övar inflytande på det mest
ingripande sätt på varje enskilds öde.
Detta träder tydligast i dagen vid
krigstillfällen. Då får envar känna
i hur hög grad hans existens
bestämmes av statsmaktens politik.
Vad stamsamhället i första
hand, och sedan kommunen
varit för den enskilde, det blir
nu staten. Men vore dessa
föregående mindre organisationer till sin
läggning demokratiska, så upphäver
sig däremot den modärna
statsmakten, byråkrati och arme över
befolkningen, ja, den vinner sådan kraft,
att den tidvis till och med får
herravälde över de socialt och ekonomiskt
härskande klasserna och blir i stånd
att bilda en regering med oinskränkt
makt.
Detta tillstånd blir emellertid
aldrig varaktigt. Byråkratiens
absoluta herravälde för till dess
förbening och till försjunkande i ändlös,
tidsödande formalism. Och detta
just i en tid då den industriella
kapitalismen växer, då den mest
revolutionära produktionsordning som
finnes underkastar alla
ekonomiska och samhälleliga villkor en
ständig växling och förlänar åt
affärslivet ett snabbt tempo och kräver
de snabbaste beslut.
Därjämte leder byråkratismen till
godtycke och besticklighet. Ett
samhälleligt produktionssystem
sådant som det kapitalistiska, i vilket
varje producent är beroende av ett
otal andra, behöver dock för sin
framgång den säkerhet och laglighet r
samhälleliga förbindelser kunna ge.
Den allenarådande staten råkade
därför i allt större motsättning till
produktionsbetingelserna, blev en
hämsko för dem. Det blev
ofrånkomligen nödvändigt att underkasta
statsmaktens organ offentlig kritik,
att vid sidan om statens organisation
sätta statsmedborgarnas fria
organisationer, att lämna kommunerna
och provinserna självstyrelse, att
fråntaga den byråkratiska
apparaten lagstiftningsmakten och
underkasta denna kontroll från en av
befolkningen fritt vald
centralförsamling, ett parlament.
Kontrollen över regeringen är
parlamentets viktigaste uppgift, en
uppgift som icke kan övertagas av
någon annan central organisation. Det
låter sig visserligen tänkas, om det
också praktiskt är nästan omöjligt,
att man på så sätt kunde taga
lagstiftningen från byråkratin, att man
läte en kommission av fackmän
utarbeta lagarna och sedan förelade
dem inför folket för avgörande. Men
icke ens de mest inbitna förfäktare
av lagstiftning direkt genom folket
tala om en direkt kontroll av
regeringen genom folket.
Statsorgani-sationens ledande verksamhet kan
endast övervakas genom en annan
central organisation, icke genom en
oorganiserad formlös massa sådan
som folket.
De här klarlagda strävandena att
övervinna statens absoluta makt äro
utmärkande för alla klasser i en
modärn stat med undantag för dem som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
