Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
TIDEN
ha del i denna makt. Alltså
alla, om man undantager
byråkratins män, officerare, högadel * adel
och kyrka såväl som de stora
bankirerna vilka göra lysande
penningaffärer med staten. För de övriga
klassernas förenade tryck, däribland
även det lägre prästerståndet,
lågadeln * och industrikapitalisterna,
måste den absolutistiska regimen
vika. Den måste medgiva mer eller
mindre tryck-, församlings- och
organisationsfrihet och ett parlament.
Denna utveckling har segerrikt
genomträngt i alla Europas stater.
Vid denna utveckling ville varje
klass giva den nya statsformen en
sådan gestaltning att den bäst
tillfredsställde dess speciella intressen.
Denna strävan trädde särskilt starkt
i dagen i kampen om parlamentets
utformning, det vill säga i kampen
om rösträtten.
"Folkets", de lägre klassernas
paroll blev den allmänna rösträtten.
Icke blott lönarbetarna utan också
bönder och småborgare ha intresse
av denna rösträtt. Dessa klasser
tillsamman bilda över allt och under
alla omständigheter befolkningens
stora flertal. Om proletariatet är
övervägande bland dessa klasser så
sammanhänger det med hur högt den
ekonomiska utvecklingen står.
Däremot hänger det ingalunda samman
med denna om bland befolkningen i
sin helhet de arbetande klasserna
överväga. Utsugarna bilda alltid
blott en liten del av befolkningen.
Intet modärn t statsväsen kan på
längden undgå dessa massors
an-storm och härtill kommer att varje
annan rösträtt än den allmänna
leder till rena absurditeter i
nuvarande samhälle. T det kapitalistiska
samhället med dess ständiga växling
i förhållandena, kunna klasserna icke
* Fort", syftar i detta fall pä speciellt
tyska förhållanden.
stelna till fast sammanfogade stånd.
Alla sociala förhållanden äro
flytande. En ståndsindelad eller
graderad rösträtt är redan därigenom
utesluten. Men en klass som icke
organiseras som stånd bildar en
formlös, flytande massa som är
omöjlig att avgränsa. En klass är en
ekonomisk kategori, ingen juridisk,
klasstillhörigheten själv är mycket
växlande. Till och med mången
småhantverkare, som under övervägande
smådrift känner sig som besittande,
känner sig och blir verklig proletär
under övervägande stordrift även
om statistiken må hur mycket den
vill räkna honom till de besittande
och självständiga företagarna. Det
finns heller ingen censusrösträtt som
åt de besittande skulle förläna ett
varaktigt monopol på parlamentet.
Varje period av nedgång i
penningvärdet kan välta det över ända. Ett
census med företräde åt bildning och
erfarenhet blir alltmer värdelöst
genom den allmänna folkbildningens
framsteg.
På så sätt samverka de mest skilda
faktorer till att göra den allmänna,
lika rösträtten till den enda
rationella i det nuvarande samhället och
låta deri tränga genom alltmer och
mer.
Framför allt är den det enda
rationella från proletariatets
ståndpunkt såsom understa klass bland
befolkningen. Dess verksammaste
vapen är dess antal och det kan först
befria sig när det blivit
befolkningens talrikaste klass, när det
kapitalistiska samhället har utvecklats så
långt att icke längre bönder och
småborgare äro de övervägande inom de
arbetande klasserna. Men
proletariatet har också intresse av att
rösträtten blir ej blott allmän och lika utan
också fri från all indelning, så att
icke exempelvis kvinnor och män
eller lönarbetande och besittande välja i
olika grupper. Varje dylik uppdel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
