Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL KAUTSKV: DEMOKRATI ELLER DIKTATUR.
123
ning medför icke blott den faran att
vissa skikt som på grund av hela sin
sociala ställning höra till
proletariatet men som rent formellt icke kunna
räknas till lönarbetarna, skiljas ut
från dessa, utan den alstrar också
den ännu mycket större faran att
inskränka proletariatets
uppfattning. Dess historiska uppgift
härleder sig därifrån att det samhälles
helhetsintresse sammanfaller med
dess varaktiga klassintresse. Detta
betyder emellertid icke att det alltid
sammanfaller med proletariatets
tillfälliga särintressen.
Det hör till proletariatets mognad
att dess klassmedvetande bragts till
sin högsta fulländning genom dess
förståelse för det stora samhälleliga
sammanhanget och målet, en
förståelse, som endast den
vetenskapliga socialismen bringar till full
klarhet, men som icke blott genom
dess teori utan också genom praxis
befordras och utbredcs då
proletariatet ingriper i politiken med
säker blick för helheten och icke blott
tör sina särskilda intressen. Varje
begränsning till yrkesintressen
in-inskränker dess uppfattning. Detta
utgör en av bara-fackförenings
väsendets skuggsidor, och här ligger den
socialdemokratiska parti
organisationens överlägsenhet. Häri ligger
också överlägsenheten hos en rösträtt
utan väljarnas uppdelning gent emot
en rösträtt, som indelar väljarna
efter kategorier. En dylik
kategorirösträtt utgör även väljarnas
av-gränsning i skilda kategorier av
arbetare, soldater och bönder, av vilka
en var väljer sina särskilda "råd’7.
Under striderna om de här
nämnda politiska rättigheterna uppstår
den modärna demokratin, mognar
proletariatet. Men samtidigt
tillkommer en ny faktor: skydd för
m i 11 o r i t etern a, o p p o s i t i
o-n e n inom staten. Demokratin
betyder majoritetens herravälde. Men
den betyder icke mindre skydd för
mindretalet.
Byråkratins absoluta herravälde
inriktar sig på evig tillvaro.
Våldsamt undertryckande av all
opposition är dess livsprincip. Nästan
överallt kunde den endast
undanrödjas därigenom att dess välde
bröts med våld.
Heat annorlunda med demokratin.
Den betyder, som sagt, majoritetens
bestämmanderätt. Men majoriteter
växla. Under demokrati kan ingen
regim inrikta sig på att sitta kvar
för alltid.
Redan klassernas
maktförhållanden är icke något beständigt, allra
minst i kapitalistisk tid. Men ännu
snabbare än klassernas makt
växlar p a r t i e r n as. Och dessa
är det som under demokratin kämpa
om väldet.
Icke heller här får man glömma,
som ofta sker, att den teoretiska
abstraktionens förenklingar visserligen
äro nödvändiga för att låta oss klart
förstå verkligheten, men att dessa
förenklingar blott gälla i "sista
linje" och att mellan teorin och
verkligheten många mellanled bestå.
En klass kan härska, men icke
regera, ty en klass är en formlös massa
och regera kan blott en organisation.
De som regera under demokratin är
de politiska partierna. Men ett
parti är icke detsamma som en
klass, ehuru det i första hand
företräder ett klassintresse. Ett och
samma klassintresse kan bli företrätt
på mångahanda sätt genom olika
taktiska metoder. Allt efter dess
olikhet dela sig samma
klassintresses representanter i olika partier.
Framför allt avgörande äro därvid
frågorna om ställningen till andra
klasser och partier. Endast
sällan föfogar en klass över så
mycket styrka att den ensam
behärskar staten. Om en klass
kommer till styret och icke av e^\\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
