Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
kraft förmår hålla sig kvar där,
söker den sig därför en bundsförvant.
Öm förbund med olika är möjlig, så
uppstå bland företrädarna av det
härskande klassintresset olika
meningar och partiklyvningar. Under
det 18 :e århundradet företrädde
sålunda i England Whigs och Torry
samma jordägareintresse. De förra
sökte befrämja det genom förening
med stadsbourgeoisin på bekostnad
av kronan och dess maktmedel, de
senarc däremot trodde att
kungadömet var den starkaste värnaren. På
samma sätt företräda i dag i
England och även annorstädes
konserva-tiver och liberaler samma
kapitalistiska intressen. De förra tro att
dessa bäst skyddas i förbund med
jordägarna och våldsamt
nedtryckande av arbetarklassen. De senare
frukta av denna politik allvarliga
konsekvenser och söka att hålla
arbetareklassen lugn genom små
eftergifter framför allt på bekostnad av
jordägareklassen.
På samma sätt som med de
ekonomiskt och socialt härskande
klasserna och dess partier går det med
de uppåtsträvande klasserna och
deras partier.
Parti och klass behöva alltså icke
sammanfalla. En klass kan splittra
av människor tillhörande olika
klas-sig i olika partier, ett parti kan bestå
ser. En klass kan förbli vid
herraväldet trots att ombyte har skett av
regerande parti om flertalet inom
den härskande klassen förmenar att
det hittills regerande partiets
metoder varit olämpliga och dess
konkurrents ändamålsenligare. Mycket
snabbare än klassernas herravälde
växlar därför under demokratin
partiernas regim.
Under dessa omständigheter är
intet parti säkert att få stanna vid
styret. Det måste därför alltid
räkna med möjligheten att bli minoritet,
men intet parti är på förhand på
TIDEN
grund av statens natur dömt att, om
verklig demokrati råder, förbli det
varaktigt.
På grund av dessa förhållanden
framväxer ur en demokrati ett
minoriteternas skydd, som blir så
mycket verksammare och så mycket
framgångsrikare motstår önskan hos varje
parti att med alla medel hålla sig
kvar vid makten, ju djupare rotfäst
demokratin är och ju längre den
varar och övar inflytande på de
politiska sederna.
Vilken betydelse skyddet för
minoriteterna liar för de socialistiska
partiernas arbete, vilka överallt
börja som mycket små minoriteter,
och i huru hög grad det övar
inflytande på proletariatets mognad är
klart. Inom dess egna leder blir
skyddet för minoriteterna mycket
viktigt. Varje ny lära, den må vara
av teoretisk eller praktisk natur,
företrädes vid dess framträdande blott
av fåtalet. Om man undertrycker
dessa läror i stället för att diskutera
med dess talesmän, så besparar sig
flertalet mycken möda och obehag.
Under vissa omständigheter kan
därigenom mycket överflödigt arbete
sparas, ty icke alla läror eller
åsikter betyda ett framsteg redan
därför att de äro nya eller att de
förfäktas av en minoritet. Det mesta
av vad som framträder som nya
tankar, är redan långt tidigare
yttrat och genom diskussion eller praxis
befunnet ohållbart. Endast av
okunnighet blir det gamla krämet ånyo
framställt som nytt. Ändra tankar
åter kunna vara ursprungliga men
icke dess mindre fullkomligt
omöjliga. Dock, hur få de tankar och
idéer än må vara, som befordra ett
verkligt framsteg, så är i alla fall
vidare utveckling möjlig endast
genom nya idéer, som i första hand
framföras blott som idéer hos ett
fåtal. Vilket som helst
undertryckande av alla minoritetsidéer inom par-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
