Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 3, 1919
- Hejll, Richard: Kristendomens upplösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställes den uteslutande på Jesu
predikan som grundval för sin tro — en
sak, som man åtminstone bör göra
klar för sig! Hur det sedan är
beställt med den andra grundvalen,
skola vi senare få se.
III.
Den kritik av den traditionella
kristendomen, som professor
Linderholm lämnar i sin uppsats »Från
dogmat till evangeliet», är förvisso
så klar och tydlig, att ingen behöver
ta miste därpå. Där göres rent hus,
och det med besked! Bibelns
gudomliga auktoritet, skapelsemyten,
Kristi gudom, uppståndelseläran,
satisfaktionen, de eviga straffen —
allt smulas sönder och kastas ut på
sophögen; av det, som vi äro vana
att kalla kristendom, återstår
ingenting alls. Den kristliga andan
är det, som härmed förklaras
omöjlig för en nutida människa. En ny
anda, av väsentligt annan
struktur, proklameras här som den rätta.
Detta är det genomgripande och
avgörande.
Man kan förstå, att en dylik
förklaring måste väcka en storm av
förbittring i alla Krist-trogna
sinnen. Vad var väl Viktor Rydbergs:
»Bibelns lära om Kristus» för en
obetydlighet mot denna radikala
omdaning! Hela vår uppfattning av
kristendomen skall i grunden
omvandlas och förnyas. Vad som förut
gällt för »kristendom», blir numera
beklagansvärd förvillelse, andlig
råhet och »hellenistisk spekulation».
Alla våra religiösa begrepp skola
omvandlas, framför allt
gudsbegreppet, våra ideal förskjutas, och
vår strävan inriktas på det jordiska
i stället för det himmelska. Om vi
vilja vara kristna nämligen! Och
det måste vi naturligtvis alla vara,
då staten fortfarande skall ge sina
medlemmar en »kristlig» uppfostran.
Också skall det numera icke alls
bereda någon svårigheter att bli
»kristen», då ju »kristendomen» endast
predikar det naturliga och självklara,
då den stöder sig på vetenskapen
och städse bemödar sig om att vara
så modern och tidsenlig som
möjligt. Ingen skall behöva bli
martyr för sin tro, ingen behöva
kämpa en kamp till döds mot
förnuftets och naturens krav — tänk
dock så löjligt, att det en gång
funnits människor, som fått lida för
sin tro, och vilka tvivlet marterat,
emedan Gud syntes fordra det
omöjliga av dem! Sådana där dumheter
behöver en modern kristen icke
plåga sig med — han njuter dem
endast estetiskt, och finner stort
välbehag i att läsa om dessa dårar,
som fallit offer för en »hellenistisk
spekulation».
Det är i denna kritik av den
gamla kristendomen en
omständighet, som nog icke många lagt märke
till, emedan man icke är van att
reflektera över sådant. De flesta
människor resonera utifrån vissa givna
förutsättningar, vissa principer, som
de hålla för självklara, och som de
aldrig ens tänka på att betvivla.
De äro liksom omedvetna om
dem, emedan de icke känna några
andra. Så förhåller det sig även i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1919/0142.html
