Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Kautsky, Karl: Demokrati eller diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL KAUTSKY: DEMOKRATI ELLER DIKTATUR.
167
icke som bestående statsform, utan
som en övergående nödfallsåtgärd.
Uttrycket "proletariatets dikta- "
tur", alltså icke en enskilds
diktatur, utan en klass’, utesluter redan
att Marx härvid har tänkt på en
diktatur i uttryckets bokstavliga
mening.
Han talade icke om en r e g
e-v i n g s f o r m utan om ett til
1-stånd, som med nödvändighet
måste inträffa överallt där
proletariatet erövrat den politiska makten.
Att han icke hade någon
regeringsform föi( ögonen, bevisas redan
därav, att han var av den åsikten, att
i England och Amerika kunde
övergången fullbordas fredligt, alltså på
demokratisk väg.
Det kan vara möjligt att
demokratin ännu icke är en säkerhet för
fredlig övergång, men säkert är att den
icke är möjlig utan demokrati. Vi
behöva emellertid icke sväva i
okunnighet om vad Marx menat med
proletariatets diktatur. Om han 1875
icke närmare utvecklat vad han
avsåg därmed, så var det väl närmast
därför att han några år tidigare
yttrat sig därom i sin skrift om
"Borgarkrig i Frankrike" (1871). Där
förklarar han:
"Kommunen var väsentligen en
arbetarklassens regering-, resultatet av den
alstrande klassens kamp mot den utsugande
klassen, den slutligt upptäckta politiska
form under vilken arbetets ekonomiska
befrielse kunde fullbordas."
Pariskommunen var alltså
"proletariatets diktatur", som Engels
uttryckligen fastställer i sin inledning
till tredje upplagan av den Marxska
skriften.
Men den var icke på samma gång
ett upphävande av demokratin utan
vilade just på dess längst gående
tillämpning, på den allmänna
rösträttens grundval. Regeringsmakten
skulle underkastas den allmänna
rösträtten.
"Kommunen bildades av de
genom allmän rösträtt i Paris
olika distrikt valda
befullmäktiga-de ... Den allmänna r östra
t-t e n skulle tjäna det i kommunen
konstituerade folket, på samma sätt
som den individuella rösträtten
tjänar att åt varje annan arbetsgivare
leta ut arbetare o. s. v."
Återigen talar Marx här om hela
folkets allmänna rösträtt, icke om en
särskild privilegierad klass7 valrätt.
Proletariatets diktatur var för
honom ett tillstånd som, då
proletariatet är övervägande, med
nödvändighet framgår ur den rena demokratin.
I samma anda förklarade Engels
i sin redan citerade artikel 1891 om
det socialdemokratiska
programutkastet.
"Den demokratiska republiken är
den specifika formen för
proletariatets diktatur."
På Marx och Engels kunna alltså
icke de stödja sig som uppträda för
diktaturen i motsats mot
demokratin. Naturligtvis är icke därmed
bevisat att de ha orätt. De måste dock
se sig om efter andra bevis.
Vid undersökning av frågan
måste man vakta sig för att förväxla
diktaturen som tillstånd med
diktaturen som regeringsform.
Endast eftersträvandet av den senare
är omstridd i detta sammanhang.
Diktaturen som regeringsform är
detsamma som att avhända
oppositionen all rätt. Denna berövar man
valrätt, press- och församlingsfrihet.
Frågan är om det segerrika
proletariatet behöver vidtaga dessa
åtgärder, om med dess hjälp eller
endast genom den socialismen kan
uppnås.
Man bör då i första rummet tänka
på att vi, när vi tala om diktaturen
som regeringsform kunna vi icke
tala om en klass’ diktatur. Ty en
klass kan, som vi redan anmärkt, icke
regera, endast härska. Vill man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
