Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Ahlberg, Ernst Alex.: Proletärer och proletärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
TIDEN
proletärers eget fel att de inte
ansluter sig till socialismen —
socialismen har aldrig avvisat dem, att
klaga över kroppsarbetarnas
företrädesrätt är att blunda för historiska
realiteter — och om man då vill
driva den satsen, att det är för att
de inser att socialismen är ett
nonsens som de följer andra paroller,
så kan man tillåta sig en förmodan
att saken i själva verket förhåller
sig så, att de flesta av dessa
ifrågavarande proletärer tyvärr har ännu
mindre aning om vad socialismen
vill och är än vad Tidningen Kalmar
tycks ha. För resten är det inte
alltid förnuftet som dikterar våra
handlingar. Instinkter och slentrian
spelar också en stor roll, och på det
hela taget är det alltjämt en smula
komprometterande att vara socialist.
(Det är kanske förklaringen till att
redaktören för Tidningen Kalmar
inte följer sina maskinsättares
exempel?) Man tillhör ju också en klass
där den individuella kättringen är
upphöjd till princip, och det är
kanske ändå det allra trevligaste att
avancera på det sättet, tänker man.
Men Tidningen Kalmar som nu
sent omsider har upptäckt att det
finns ett visst slags proletariat —
det intellektuella slaget — kunde då
lämpligen visa, hur detta proletariat
ska bära sig åt för att klättra upp i
nivå med mänsklig och
gudomlig rättvisa. Det är ju därför inte
nödvändigt att tala om att socia-
lismen för sin del för längesen har
skisserat ett program till att
förbättra proletariatets livsvillkor. Man
ska i alla fall inte kunna förneka att
socialismen också kan peka på några
resultat: – utan socialismen skulle
man kanske t. ex. inte ha anledning
anledning att klaga över
kroppsarbetarnas orättfärdigt höga löner.
Och man må betrakta socialismen
med hur mycket skepsis som helst,
den är dock den historiska
och psykologiska
förutsätt-ningen för den mer eller
mindre platoniska omtanke
om en rättvisare
fördelning av arbetets frukter
som man glädjande nog,
kan spåra inom det liberala
p a r t i e t. Socialismen är ingenting
isolerat som undandrar sig
utvecklingens lag och
orsakssammanhangens växelverkan. Men det
förefaller som om man bland
motståndarna skulle ha en viss benägenhet
att å ena sidan underskatta dess
insatser i den mänskliga kulturens
utveckling och å andra sidan förebrå
den för att den inte ännu år 1919
har infört paradiset på jorden.
Det är ju i alla fall hedersamt för
en politisk riktning att man ställer
så stora fordringar på den och
knyter så stora förhoppningar vid den.
Måtte man nu bara få anledning att
ställa några fordringar och knyta
några förhoppningar vid några
andra politiska riktningar också!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
