Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1919 - Sköld, P. E.: Om orsakerna till jordbrukets avfolkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER EDVIN SKÖLD: OM ORSAKERNA TILL etc.
229
kvalificerad arbetskraft på vissa håll
erhåller, skulle tyda på en verklig
brist på kvalificerade arbetare. Men
av egen erfarenhet kan jag svara, att
denna användning beror på
lantbrukarnas ekonomiska efterblivenhet, på
ordspråket: snålheten bedrar
visheten.
Någon skulle kanske kunna invända
mot påståendet om teknikens
orsak till landsbygdens avfolkning, att
det är helt andra faktorer, som spela
in t. ex. ett växande nöjesbehov.
Man hör ofta, att ungdomen lämnar
jordbruket och går till industrin,
emedan städer och industricentra
erbjuda ett rikare nöjesliv. Detta är
naturligtvis sant, men om tack vare
bristande arbetstillgång en del atv
landsb3^gdens folk måste lämna
jordbruket, då spelar nöjesbehovet
in, icke som en faktor, vilken avgör
huru många som skola lämna
jordbruket, utan som den, vilka skola
lämna det? Nöjesbehovet är i
hög-grad urvalsfaktorn. Lynnet,
temperamentet, är härvidlag avgörande.
Det ligger naturligtvis intet ont i
att befolkningen flyttar över från en
näringsgren till en annan. Det är
tvärtom en nationalekonomisk vinst,
om den mänskliga arbetskraften kan
ersättas med maskinkraft. Och det
märkliga är, att detta icke alstrar
någon arbetslöshet. Genom ökad
produktion stiger befolkningens behov,
och därför komma jämt nya företag
till, i vilka alltjämt ny arbetskraft
behöves. Den ständigt återkommande
arbetslösheten är egentligen i vanliga
fall åtminstone icke beroende på brist
på arbete utan på arbetets
bristfälliga organisation. Ju mera
tekniskt fulländad en näring är, desto
rikare utbyte lämnar den, desto
högre kvalifikationer ställer den på
sina arbetare och desto högre blir
arbetarnas levnadsstandard. Det sven-
ska jordbruket är en efterbliven
näring, som trots sin utveckling dock
icke nått en verklig modern
organisation. Vårt lantbruk måste ryckas
upp och tvingas att giva bättre
avkastning. Och vägen till denna
uppryckning går inte över skyddstullar
och statliga subsidier utan över en
bättre teknisk utrustning. Men detta
genomföres icke av de svenska
jordbrukarna — därtill äro de för litet
företagsamma.
Så länge de tack vare statshjälp
ändå ha det bra, låta de allt vara
vid det gamla. Kniven måste på
strupen. Bort med allt understöd och
låt lantbruket stå på sina egna ben!
Och så fart i
lantarbctareorganisa-tionen. En starkt organiserad
lant-arbetarklass, som ständigt pressar på
för högre löner, den tvingar
lantbrukarna att anstränga alla krafter för
att höja produktionen och för att
frigöra sig från den mänskliga
arbetskraften. Den ökade
jordbruksproduktionen höjer välståndet i landet.
En välavlönad lantarbetarklass får
ökad köpkraft och ökade behov, som i
sin tur gör det möjligt att grunda
nya företag med nya arbetstillfällen.
Flykten från jordbruket är ingen
fara, när de flyende stanna inom
landet och övergå till en annan
näringsgren och när lantbruket icke
därigenom kommer att sakna
arbetskraft, och det behöver det icke göra
— flykten från lantbruket är under
sådana omständigheter ett led i
utvecklingen till högre produktivitet
inom det svenska näringslivet och
sålunda snarast en välsignelse. — Om
flykten går till främmande länder,
då är den däremot en fara — då
berövas landet sin bästa arbetskraft,
det dyrbaraste ett folk äger — mot
denna fara finns det bara ett
medel : bättre organisation av vårt lands
ekonomiska liv, så att bröd kan
beredas alla landets barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
