Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1919 - Den industriella demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN INDUSTRIELLA DEMOKRATIN.
263
avslutandet av en ömsesidig
överenskommelse, än genom ett system av
penningböter.
Kommitténs utredning utmynnade
i följande klämmar:
a) vi äro emot ett system av
obligatorisk förlikning, men gynna en
vidare utveckling av det frivilliga
maskineriet för Inläggandet av
tvister. Då parterna ej kunna bilägga
sina meningsskiljaktigheter, anse vi,
att det borde finnas medel, genom
vilka opartisk undersökning av fakta
och omständigheterna vid en tvist
skulle kunna utföras och ett
bemyndigat uttalande därom ägá rum,
ehuru vi likväl icke anse, att en
tvångsrätt till uppskov av strejk och
lockout bör existera,
b) vi föreslå, att ett Ständigt
Skiljedomsråd (Standing Arbitration
Oouncil) skall inrättas för sådana
fall, som parterna önska underkasta
skiljedomstols förfarande, ehuru det
är önskvärt att allena uppträdande
skiljedomare skola finnas till
förfogande, om parterna föredraga att
hänskjuta sina tvister till dessa
senare.
NORGE.
I Norge har en av regeringen
tillsatt kommitté utarbetat ett i vissa
avseenden synnerligen vittgående
förslag. Kommittén bestod
ursprungligen av 13 medlemmar, men under
arbetets gång utträdde 4 av
arbetsgivarerepresentanterna, emedan de
funno att ’’förslaget, upphöjt till
lag, enligt vår övertygelse skulle
bliva till obotlig skada för hela vårt
näringsliv". Dessa 4 utarbeta ett
eget förslag. De övriga 9 ha slutfört
arbetet. Lagen innebär att i Norge
skall upprättas drifts-, distrikts- och
landsråd. Härnedan lämnas en
framställning av lagens väsentliga
huvudinnehåll efter en av
kommitténs sekreterare, vår norske partivän
Inge Debes gjord översikt i ett
nyligen utkommet arbete om ’ ’Ekonomisk
demokrati".
Grundvalen för hela ordningen
äro de föreslagna driftsråden.
Dylika råd skola upprättas vid alla
företag, som gå in under
hantverkslagen, olycksfallsförsäkringslagen,
ar-betarskyddslagen, eller
minimilönelagen för handelsbit raden, såvida
företaget sysselsätter minst 10 arbetare
eller anställda.
De närmare bestämmelserna finnas
i § 7, som fastställer att driftsråden
skola bestå av:
1. Företagets ägare. Tillhör företaget
ett aktiebolag, en förening, stat, härad
eller kommun deltager företagets styrelse i
driftsrådet på ägarens vägnar. Dock kan
ägaren icke representeras i driftsrädet av
mer än 3 personer.
2. Minst 3 och högst 9 representanter
för företagets anställda, sävida företaget
regelbundet eller under vissa tider av året
under minst 2 sammanhängande månader
sysselsätter minst .10 anställda.
3. Minst 3 och högst 9 representanter
för företagets arbetare, såvida företaget
regelbundet eller under vissa tider av året
minst 2 månader i följd sysselsätter minst
10 arbetare.
Antalet representanter för
anställda och arbetare fastställes för varje
företag av driftsrådet. Rådets beslut
meddelas vederbörande ägare.
Inom varje grupp bör företagets
särskilda grenar och fack så vitt
möjligt representeras.
Om endera av de under 2 och o
nämnda grupperna icke enligt
förestående bestämmelser uppnå
representation i rådet, kan vederbörande
grupp välja en förtroendeman med
rätt till säte i rådet tillsammans med
den andra gruppens representanter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
