Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1919 - Den industriella demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
I företag, som sysselsätta mindre
än 10 anställda och 10 arbetare eller
ett större antal i mindre än 2
månader sammanhängande under året
kunna anställda och arbetare
antingen var för sig eller tillsammans
välja en förtroendeman, som jämte
arbetsgivaren bilda ett utskott.
(4 kommittéledamöter finna det
icke nödvändigt att skapa
möjligheter till driftsråd i företag med
mindre än 10 anställda och 10
arbetare.)
Grupperna av anställda och
arbetare i råden väljas av "envar i
företaget sysselsatt manlig och kvinnlig
anställd eller arbetare, som vid valet
fyllt 18 år och icke för brott mot den
allmänna strafflagen är fråndömd
rösträtt eller rätt till allmän tjänst.
Kommittén är enig om att föreslå
rösträttsåldern till 18 år.
Valbarhetsvillkor äro fyllda 23 år
och — såvida det ej rör nya företag
eller säsongföretag — anställning i
företaget minst 6 månader före valet.
(3 kommittéledamöter anse den
senarc bestämmelsen onödig).
Förslaget kräver alltså icke norsk
medborgarrätt utan likställer
inhemska och utländska arbetare. Man
antar att detta skall motverka en
alltför riklig import av utländsk
arbetskraft. Valet gäller för 1 år, men
ledamöter kunna återkallas.
Det framgår av § 7 att rådet är
tredelat med särskilda
representanter för arbetsgivare, arbetare och
anställda. Denna sammansättning har
ansetts nödvändig för att alla
intressen skola kunna göra sig
gällande i rådet. Förslaget följer här
Whitley rapp orten och avviker från
de tyska och österrikiska utkasten
som icke kräva något fast samarbete
mellan grupperna. Uppdelningen har
emellertid sin väsentliga betydelse
såsom grundval för
omröstningssättet. Härom bestämmer § 22:
Såvida icke annorlunda är bestämt
TIDEN
skola vid alla omröstningar i
driftsrådet var grupp rösta för sig. Kådet
är icke beslutmässigt med mindre i
sammanträdet deltager minst en
representant för arbetsgivaren och mer
än hälften av medlemmarna i de
övriga grupperna. För att rådets
beslut skola vara rättsgiltiga kräves
majoritet inom vardera gruppens
närvarande medlemmar. Om ett
förslag icke accepteras skall det
överlämnas till distriktsrådet, såvida
detta inom 3 dagar kräves av före
tagets innehavare eller av
majoriteten inom någon grupp.
Om saken rör större förändringar
eller förbättringar i driften kan
distriktsrådets beslut inom 14 dagar
efter att företagets ägare fått
meddelande därom överklagas hos
industri-och handelsrådet.
I och för sig är omröstningssättet
icke alldeles tillfredsställande, det
vore enklare att besluten fattades
med enkel majoritet, men då måste
man, om man icke vill gå till en
socialisering genom driftsråden, på
annat sätt ge ägaren garanti för att
han icke helt enkelt sättes utom
spelet. Detta skulle då ske genom att
väsentligt inskränka driftsrådens
myndighetsområde.
Den ordning som föreslås, säger
Debes, synes vara den enda möjliga,
om det inom det nuvarande
samhällets ram skall skapas en ekonomisk
demokrati, som å ena sidan skall ha
betingelser för att skapa lugn på
arbetsplatsen och å den andra skall
kunna inpassas i vilken driftsform
näringslivet än må få, antingen
det privata förvärvslivet
upprätthålles eller samhället i mindre eller
större omfattning deltager i eller
övertager produktion och
distribution.
En ordning med driftsråd, som
bestode blott av anställda och
arbetare skulle få karaktären av en
kamporganisation, som icke skulle skapa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
