Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1919 - Den industriella demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN INDUSTRIELLA DEMOKRATIN.
Efter denna lags ikraftträdande må
ingen upprätta företag, som lyda under
lagen utan tillstånd från distriktsrådet i det
eller de distrikt där verksamheten utövas.
Den som söker tillstånd skall inför rådet
visa att han förvärvat handels- eller
hantverksrättigheter eller besitter sådan
kunskap och erfarenhet i industriell
verksamhet som närmare bestämmes i det av
Industri- och handelsrådet utfärdade
reglementet. Dä detta skett må tillstånd icke
vägras med mindre rådet finner att den
sökande
antingen saknar personliga egenskaper,
som anses nödvändiga för en försvarlig
ledning av verksamheten,
eller fattas till fgretaget nödigt kapitäl,
eller att samhällshänsyn tala emot
upprättandet av flera företag av
ifrågavarande art.
Rådet kan uppställa sådana villkor för
tillståndet, som finnas påkallade i
företagets intresse eller för tillvaratagandet av
<]c anställdas, arbetarnas eller
konsumenternas krav.
Rådets beslut om vägran av tillstånd
meddelas i motiverat utslag, av vilket av
skrift tillställes sökanden och industri- och
handelsràdet. Om dettas arbetsutskott sä
finner påkallat skall beslutet meddelas
övriga distriktsråd.
Beslutar rådet vägra tillstånd eller gör
tillståndet beroende av villkor, kan beslutet
när som helst förändras; likaså kan
sökanden överklaga det hos industri- och
handelsràdet.
Föreskrifterna i denna § tillämpas icke
för företag, som enligt gällande lag är
beroende av tillstånd från kungen eller ett
regeringsdepartement, eller som upprättas
av stat, härad, kommun eller
konsumtionsförening.
Emot förslaget i denna del finnas
4 reservanter.
Alla landets distriktsråd ha sin
samlingspunkt i Industri- och
handelsràdet, som uppdelas i
avdelningar på samma sätt som
distriktsrådet. Arbetsgivarnas, de anställdas
och arbetarnas representanter väljas
genom skriftlig omröstning av resp.
gruppers representanter i
motsvarande avdelningar inom distriktsråden.
Valbar är den som är valbar till
distriktsråd.
För samtliga avdelningar utser
kungen en ordförande för 5 år i
sänder. Men dessutom väljer
stortinget för varje avdelningar två
representanter för konsumenterna, så att
här, där alla större spörsmål av
intresse för produktion och
distribution avgöras, även blir en fyllig
representation för konsumenternas
intressen.
Industri- och handelsrådet
uppgifter angivas i § 42 sålunda: Det
åligger
A. Det samlade rådet.
1. att avgiva betänkanden och förslag
till vederbörande ministerium rörande
frågor av gemensamt intresse för industri och
(eller) handel i riket. Särskilt bör rådet
verka för en tidsenlig utveckling av den
fackliga undervisningen och för en
sam-hällsmässig kontroll och reglering av
produktion och omsättning,
2. att insamla statistiska upplysningar
om rikets näringsliv och
arbetsförhållanden — —
3. att uppgöra budgetförslag för med
rådets verksamhet förbundna utgifter.
4. att avge årsberättelse över rådets
verksamhet.
B. Rådets särskilda avdelningar.
1. att avge betänkanden och förslag till
vederbörande ministerium rörande frågor
av betydelse för den industri- och
handels-gien, för vilken avdelningen är upprättad.
Särskilt bör avdelningen söka genomföra
åtgärder till utveckling av produktionens
tekniska hjälpmedel, såsom utnyttjande av
uppfinningar, införandet av
driftsförbättringar och tidsenliga arbetsmetoder.
Rådet och dess avdelningar böra i
allmänhet ges tillfälle att yttra sig om
lagförslag av betydelse för industri och
handel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
