Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1919 - Den industriella demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
TIDÉN
I verkligheten upprättas genom
landsrådet en industri- och
handelskammare vid sidan av Stortinget, en
på. verklig sakkunskap uppbyggd
representation för hela det ekonomiska
livet. Det är ju just ett av
klagomålen mot Stortinget att det icke är
sakkunnigt när det gäller
näringslivet, representanterna äro i regel
valda med alla möjliga andra hänsyn än
just till produktion och omsättning.
Men i landsrådet kommer att samlas
den bästa sakkunskap som finns i
landet, vald av de intresserade
partierna själva. Även för industri- och
handelsrådet skall utses ett
arbetsutskott, som har till uppgift att
förbereda de frågor, som skola föreläggas
det samlade rådet, och att vara
klago-instans bl. a. för spörsmål om
upprättande av nya företag. 1 det
senare fallet supplerat med
medlemmarna av den särskilda avdelning,
under vilken företaget hör.
Utskottet har också att kontrollera
distrikts-rådens verksamhet.
Både distrikts- och landsråden
kunna anlita sakkunnig hjälp. Dcbes
slutar sin redogörelse med följande
ord: Ordningen skapar både
grundvalen för och innehåller i sig
utvecklingsfröna till en genomförd
organisation av hela vårt näringsliv så att
gammaldags och otidsenliga företag
nedläggas och produktionen samlas i
de tekniskt mest fulländade
företagen och i sammanhang därmed
införandet av en mera genomförd
specialisering och standardisering. Skall
Norge klara den hårda
konkurrensen med utlandet är det uppenbart
nödvändigt att vi slå in på dessa
vägar. Den nya organisationen [-komme]–] {+kom-
me]-+} att medföra att denna
omläggning kan genomföras utan ödesdigra
konflikter mellan de olika parterna
i industri och handel.
Läsaren finner i de förestående
lagförslagen och redogörelserna en
provkarta på de olika vägar till
industriell demokrati, varpå man i skilda
länder är inne. Samtliga projekt äro
dock burna av samma
utvecklingstendens. Produktionen är alla
medborgares gemensamma intresse och
icke kapitalisternas privataffär. Från
Whitley-programmets ganska vaga
linjer till det norska och danska
förslagets fasta konturer är visserligen
steget stort men under dem alla
ligger dock samma känsla att arbetet
icke längre blott kan förbli en lydig
tjänare åt kapitalet utan måste
medgivas en sidoordnad ställning.
Förslagen vittna om en vaknande insikt
om orimligheten i de privilegier, som
nu följa det nakna
kapitalbesittan-det åt.
V^i anse icke att vare sig den
danska eller den norska lösningen av den
industriella demokratins problem kan
i detalj accepteras, men man bör
uppmärksamma den omständigheten att
ur båda lösningarna växer fram med
en viss självklar nödvändighet ett
faktiskt nytt parlament — ett
’näringsparia ment bredvid det gamla
politiska parlamentet. Det klarnar
över vägarna mot framtiden!
Sedan må den svenska regeringens
liberala ledamöter hur ofta som helst
försöka lugna de svenska
arbetsgivarna beträffande innebörden av
det svenska regeringsprogrammet i
fråga om den industriella
demokratin _.. de goda liberalerna torde icke
bli i stånd att korsa utvecklingens
uppenbara tendenser. Försöka de
blir det värst för dem själva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
