Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1919 - Hedmansson, Karl: Samhället och folksjälens oro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL HEDMANSSON: SAMHÄLLET etc.
ning i sig äger ett etiskt element.
Det torde också vara obestridligt, att
så är fallet, om än en del teser i
modern socialistisk teori synas anta en
sedlig indifferens hos socialismen.
Men dess etiska karaktär bör i
stället understrykas, ty det är på detta
område, som människan mest har
behov av klarhet. En klassmoral sådan
som bolsjevismens skulle måhända
betraktats som undantag och avart,
om icke dess andliga ledare genom
förtryck och förföljelse drivits
utanför gränserna av människans
normala rättsbegrepp såväl i teori som
praktik.
För övrigt kan en etisk jämförelse
mellan kristendom och socialism
ingalunda skada varken den ena eller
den andra. De hålla stora mått båda.
Vad de sedan äro värda som resp.
livsåskådning och ekonomisk lära,
faller utanför diskussionen.
Ett står emellertid klart för mig:
att de representanter för
kristendomen, som söka utvidga dess etiska
giltighet även för livet, alltså kräva
socialt samvete och inte bara tro, ha
en värdefull uppgift just nu. Om
de samtidigt respektera -förnuftet i
trossaker, komma de givetvis i rätt så
märkliga konflikter, vars olöslighet
det kan vara tacksamt att konstatera,
men jag inser inte, varför ej deras
teori om religionslivets anpassning
efter tidsförhållandena kan få
passera.
Den moderna kristendomen är
ändå den enda andliga makt, som med
någon utsikt till framgång kan ta
upp kampen med den sinnessvaga
trolldoms- och bokstavstro, som stiger
Tidén n:r 6, 1919.
upp ur folkhavets själanöd.
Ekonomiska och politiska föredrag göra
här ingen nytta, lika litet som
ateis-tisk propaganda.
Man kan invända, att det icke
finns någon anledning att bekosta
själavård av något slag, men jag
tvivlar inte ett ögonblick på, att
kyrkobudgeten är en andlig
sjukförsäkring, som ej får avskrivas, förrän
individen står på egna ben i andligt
avseende.
En ny dag har brutit in, och det
gäller inte blott att bygga upp, vad
som raserats, utan fastmer skapa ett
nytt samhälle.
För menige man blir det mindre
fråga om formen, det finns ingen
given riktning att bygga efter. Det
väsentliga är, att man får blicken
öppen för, att all världen är utarmad,
och att åtminstone en ekonomisk
sanning äger sin giltighet nu som under
agitationens år: Att arbetet är
hushållningens hörnsten.
Välståndet vinnes icke genom
valpolitiska segrar eller revolutioner,
utan endast genom arbete.
under mer än en mansålder har
arbetarklassen i vårt land visat, att
dess kamp icke varit betingad av
upprorsanda och förstörelselusta,
utan är en målmedveten strävan till
bättre villkor och större social
betydenhet.
T solidaritetsbegreppet har legat
inte bara klasskänsla, utan även en
känsla av samhörighet med själva
samhället. Vid klassintressets
friktioner med ett större intresse, ha som
regel rätts- och förnuftssynpunkter
trätt i förgrunden framför det per-
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
