Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1919 - Langenfelt, Gösta: Språkligt strögods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖSTA LANGENFELT: SPRÅKLIGT STRÖGODS.
277
Can you patter flash,
Can you rocker Romanie,
Can you fake a bosh, (= spela fiol).
Stöddi, bastant, torde vara
engelskans sturdy med ungefär samma
uttal. Tji kan man djärveligen härleda
till engelskans cheek (utt. tjik) i
enahanda betydelse. Ett t jack (en rispa,
i en matta el. d.) skulle kunna
förklaras av Jack (utt. djäck) ; kommer
ordet ett (1) före djäck, blir i
svenskan uttalet ett t jack; och Jack har
ju i engelskan sedan Jack the
Rip-pers (Jack Uppskärarens) tid
betydelse av att sprätta upp. Minns även
det svenska uttrycket: ett jävla jack
= knivhugg. Andra lån äro keps
(caps = mössor) mössa; films, kex o.
s. v. Öl-sjapp är engelskans shop,
butik, sjappa däremot franskans
échap-per. I allmänhet blir engelskans
korta å på svenska kort a: trolley:
tralla. Hejarfibben, i Strixens
ordskatt, får väl antagas vara inhemsk;
jämför dock engelskans fib att ljuga,
skoja, och fibber, skojare, skälm; a
high[er] fibber = en ärkeskämtare
skulle kunna tänkas. I detta
sammanhang må framhållas, att mitt
skolspråk kände ordet fibbe (=
figur), möjligen präglat på gubbe;
snart nog övergick det till skvibbe,
senare skibbe, som uttalades s-k, inte
sch som sk eljes i skicklig m. fi. ord.
Möjligen äro de födda, dessa ord, i
ett obevakat ögonblick, och dö lika
fort. Jycke (= figur eller hund),
fimp (cigarrett), schamo (något som
är bra; möjligen sigenarspråk),
sja-va med kardorna (famla med
händerna) schadis (avträde; jämför
franskt jadis = fordom, som dock
icke passar här), larpa (mössa),
skör (hår. franskt cheveux
uttalat schvö?), alla dessa ord och
uttryck äro gåtor för forskaren.
Ibland kan man spåra deras
uppkomst. Omkring 1913 användes
mycket i Uppsala ordet skumbra-lumbra.
Ordet kunde betyda vad som helst,
en figur, en flicka, en fest, ett gruff,
överhuvudtaget ett ting o. s. v.
Därav bildades ordet skumbrig,
festlig, supig, trevlig, att skumbray supa,
gå ut och gå (i sällskap med
fruntimmer) o. s. v. Termen tillkom så,
att en medicine studerande, som hade
en taxhynda vid namn Luther, skulle
omtala att hans värdinna, gumman
Lundgren, inte tyckte om taxen och
därvid förvände gumman Lundgren
till skumbra-lumbra. Schabrakera, i
student si ang, betyder också vad som
helst.
Vi återkomma senare till dylika
hastiga existenser. Lånen från
utländska språk ha ännu några rader
att påräkna. Koling, som enligt
uppgift har skapats av Albert
Engström, lär ha hittats på en gravsten
i Landskrona från 1500-talet: Hic
jacet Jens Koling. Tidigare än 1897
hade vi dock ordet i
sammansättningen finnkoling, finnkolix
(stundom uttalat finnkolix). Kolix har ju
något av finska i sig, se
ortnamnet Kalix, eller Kitox (tack!),
men koling? Märk dock
följande. I engelskan har införts från
kinesiskan coolie (på svenska kuli)
i betydelsen hamnarbetare,
sjåare; kolingen är ju oftast sjåare.
Skulle man kanske kunna tänka sig
i detta ord sjömansspråk,
nödtorftigt anpassande ordet till svenska
språkvanor. Observera ’full i fan’,
som är engelskans ’full of fun’, full
i skoj. Den "kiliga tjinonan" är
säkert sigenarspråk, varifrån det nu
tagits; ett lån från ryskans
tjinov-nik, tjänsteman, tjinovna,
tjänstemannafru, ligger ej utanför
synfältet. Dröbak, en trög person, har
tolkats olika. Noreen uppfattar det
som bildat av norska stadsnamnet
Dröbak, Hellquist tror på analogi
med fornsvenskt aghnabaker,
sädes-tjuv, d. v. s. bak i dålig betydelse.
Men ingen har tänkt på engelskans
drawback, (uttalas drååbäck), av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
