Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1919 - Kautsky, Karl: Kommunisterna vid arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL KAUTSKY: KOMMUNISTERNA VID ARBETET.
297
dessa få 16 skålpund potatis, få
borgarna 4.
I dessa bestämmelser finns ej en
fläkt mer av strävan att lyfta
proletariatet på ett högre plan, att arbeta
fram "en högre livsform", utan blott
hämndtörsten hos ett proletariat i
dess mest outvecklade form, som ser
sin lycka i att slutligen en gång kunna
förtrampa den förut av ödet bättre
lottade, den bättre klädde, bättre
boende, bättre undervisade.
Vid lossandet av denna "vilja"
såsom drivkraft för revolutionen gå
yttringarna av densamma hos
enskilda individer naturligtvis ofta längre,
än vad bolsjevikerna själva önska. Så
har idén, att de forna borgarna äro
rättslösa lastdjur åt dem, som förr
såsom arbetare stodo under dem
givit upphov till följande order från
arbetarrådet i Murzilowka:
"Sovjet ger härmed kamraten Gregor
Sazeieff fullmakt att efter eget val och
på sätt, han själv tycker, rekvirera och
till kasernen överföra 60 levinnor och
fliclcor av borgar- och spekulantklassen till
bruk för den i Murzilowka, distriktet
Briansk, garnisonerade artilleridivisionen.’’
(Offentliggjort av dr Nath
Wintsch-Ma-lajeff, What are the Bolschewists doing?"
Lausanne 1919, sid 10).
Man gjorde orätt, om man gåve
bolsjevikerna skulden för denna
order. Den var dem helt visst lika
motbjudande som septembermorden
för konventets män.
Men den tanken är fasansfull, att
inom en hel lokal sov jet organisation
— låt vara blott i en enda — hatet
mot och föraktet för borgarna nått
en sådan grad, att man frånkänner
honom ej blott alla politiska utan
även de enklaste mänskliga
rättigheter och allt människovärde.
b) Proletariatets mognande.
Det är naturligt, att ej ens
bolsjevikerna viljelöst kunde ge efter för
en "masspsyke", som antog sådana
former. Sedan de exproprierat
bourgeoisien och förklarat den fågelfri
samt upphöjt proletariatet till ett
"heligt väsen", sökte de bibringa
detta heliga väsen nödig mognad,
vilken skulle hava utgjort
förutsättningen för all socialisering och
expropriation.
"Vi visste redan förut", säger Trotzki
(Arbete, disciplin o. s. v. sid. 16), "att vi
sakna den nödiga organisationen, den
nödiga disciplinen och den nödiga historiska
skolningen. Vi visste allt detta, och det
hindrade oss på intet sätt att med öppna ögon
skrida till erövrande av makten. Vi voro
övertygade, att vi skola lära allt och ordna
allt."
Skulle väl Trotzki våga bestiga ett
lokomotiv och sätta detta i gång i den
övertygelsen, att han "skulle lära
allt och ordna allt"? Utan tvivel
vore han i stånd att lära och ordna
allt, men skulle han få tid därtill?
Skulle inte lokomotivet dessförinnan
urspåra eller explodera? Man måste
först ha lärt sköta ett lokomotiv,
innan man tar sig för att sätta det i
gång. Så måste ock proletariatet
först ha förvärvat de egenskaper, som
göra det dugligt att leda
produktionen, innan det övertar den. Den tål
intet vacuum, intet tomhetstillstånd,
intet stillastående, allra minst under
de förhållanden, som kriget skapade,
då vi utblottades på alla förråd, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
