Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, april 1920 - Karleby, Nils: Kring kommunalskattefrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS KARLEBY: KRING KOMMUNALSKATTEFRÅGAN. 3
ärna’1, som träder i dagen. Men när
högern dessutom föreslår, att blott
en faktor skall bilda näringsskat
te-kapitalet, nämligen ett företags
kapital, medan enligt
regeringsförslaget tre faktorer skola sammansätta
näringsskattekapitalet, nämligen
förmögenheten, överskottsvinsten oeh
arbetarantalet, då har den
uppenbarligen letts av en falsk stjärna. Ty
det är mycket lätt att räkna ut, att
högerns förslag för mängder av
företag — oeh framför allt de minst
bärkraftiga — skulle medföra en ökad
näringsskattebörda. Alla företag med
stora kapital oeh ringa vinst eller
relativt litet arbetarantal drabbas
avsevärt tyngre av höger- än av
regeringsförslaget. Fördelningen av
skattebördan blir ytterst ojämn oeh
orättvis. Det är endast de verkligt
gyllene företagen, som förtjäna på
bytet. Det är en skattepolitik, som
i eke precis följer linjen "skatt efter
förmåga".
Men medan det ju ändå finnes den
resonen i högerns hållning, att
högern åtminstone är storkapitalets
inirti oeh sålunda på sätt oeh vis är
i sitt esse, då den kan hjälpa de stora
oeh stjälpa de små, är det ju
uteslutande komiskt, när det liberala
"småfolks partiet" i sin berömliga strävan
att tillgodose "småfolkets" intresse
råkar komma ut på precis samma
linjer. Detta parti har kommit in i
en mängd kinkiga situationer genom
sin kommunalskattepolitik.
Till en början skall det skydda
småböndernas och de små
fastighetsägarnas intressen. Och väcker till
den ändan ett förslag, som medför
högre skattskyldighet just för dessa
kategorier, minskad däremot för de
stora!
.Medan regeringsförslaget räknar
med dels en fristående
fastighetsskatt för alla fastigheter, dels en av
denna oberoende inkomstskatt,
föreslå liberalerna att särskild
inkomstskatt för fastighetsägare skall utgå
endast för det fall, att hans inkomst
överstiger 5 resp. 6 procent av
fastigheten.
Verkningarna av de olika linjerna
äro uppenbara. Till en början bör
det anmärkas, att den samlade
skattesumma, som erfordras för
kommunens behov, naturligtvis är given och
icke röner inverkan av skatteformen,
och att denna sålunda endast rör
fördelningen av skattetrycket. Och
fördelningen skall enligt liberal teori
göras sådan, att den drabbar efter
förmåga. Men nu inträffar det
underliga, att liberal praktik utmynnar
i tesen: ju ringare skatteförmåga,
desto högre skatt!
Enligt det liberala förslaget ingå
endast de fastighetsägarnas
inkomster, som överstiga 5 resp. 6 procent
av fastigheternas avkastning, i
repar-titionen. Men alla fastighetsägare,
som ha mindre inkomster än dessa
procent, ingå i repartitionen med de
belopp, som motsvara desamma.
Följden är dubbel: antalet skattekronor
minskas, vadan utdebiteringen på
skattekrona stiger. Och detta
innebär en förskjutning till deras
nackdel, som på grund av sin ringa
inkomst icke få göra
fastighetsavdragen och sålunda få relativt flera
skattekronor än de bättre situerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
