Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, april 1920 - Oljelund, Ivan: Liljan och dödskallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVAN OLJELUND: LILJAN OCH DÖDSKALLEN.
31
för den moderna teologiska
åskådningen.
Sabatier hävdar med eftertryck i
sitt postuma arbete
»Auktoritetsreligionerna och andens religion», att
teologien måste förkasta
auktoritetsprincipen och ställa sig på
vetenskaplig grund. Det gäller för
teologien att »bereda sig ett
upptagande i de moderna
vetenskapernas heliga här», enär den i annat
fall utsätter sig för en uteslutning.
»Hon skall lyckas häri, endast på
det villkoret att hon själv blir en
vetenskap, visserligen skild från de
övriga genom sitt ämne, men till
sin metod likadan och av
samma natur som alla de
a n d r a». (Min kursivering.) För
denna vetenskapliga teologi
föreskriver han ett med övriga vetenskaper
enahanda arbetssätt: att på
verklighetens vidsträckta område utse en
bestämd krets att bearbeta och
därstädes låta »iakttagelsens och
erfarenhetens metod härska enväldigt»
— som i de övriga vetenskaperna.
»Teologien måste undergå samma
omvälvning (som alla andra
vetenskaper undergått), om hon vill
återuppstå såsom vetenskap i de
mänskliga vetenskapernas organism».
Jag skyndar att tillägga, att
Sabatier håller det för ett »misstag» att
»förblanda» teologien med
metafysiken. »Teologien är på ingen grad
en spekulativ vetenskap». Det ger
en typisk åskådlighet åt hans
teologiska förhållande till religionen
(till vilket vi komma).
Vidare: »Schleiermacher, som i
början av nittonde seklet införde den
nya teologien, tilldelade henne
såsom föremål för hennes studium den
religiösa företeelsen och särskilt den
kristna företeelsen, som endast är
en högre form av den förra». —
»Teologiens egentliga föremål, den
del av realiteten, som hon bör
studera och göra känd, är att studera
den religiösa företeelsen ...»
För att få närmare besked om den
»religiösa företeelsen» och
samtidigt erhålla en modern svensk
teologs definition av den vetenskapliga
teologien och dess uppgift, gå vi till
Kyrkan och det andliga nutidsläget,
del III, sid. 195, varest docenten
Knut B. Westman skriver under
rubriken: Vad innebär en modern
ståndpunkt i teologien?
»Religionen», heter det, »hänför sig till
rörelser i själens innersta djup —
i den göra sig hjärtelivets
pulsslag-omedelbart förnumna i längtan,
andakt, bön, sedlig självbesinning,
förtröstan, tacksamhet; det är en livets
totalställning inför Gud och ett
umgänge med honom. Teologi blir
det, när tanken börjar
reflektera över allt detta,
bearbeta den religiösa
erfarenheten och söka
klargöra, vilka begrepp om Gud
och ’> tillvaron, som i och
med denna äro givna». (Min
kursivering.) Denna insikt i det
»verkliga förhållandet mellan
religion och teologi» är en av de
»grundläggande
synpunkterna i nutida teologiskt
tänkande».
Som synes sammanfalla de båda
anförda tankegångarna, och det står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
