Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, april 1920 - Oljelund, Ivan: Liljan och dödskallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVAN OLJELUND: LILJAN OCH DÖDSKALLEN.
33
man överhuvud upprätthålla
begreppet religiös vetenskap, vetenskap om
rörelser i själens innersta djup, om
människans gudsförhållande och om
metafysiken? Är allt detta något
annat än ord, ord, ord ...
Kan det mänskliga troslivet,
»livets totalställning inför Gud»,
»hjärtelivets pulsslag», »längtan»,
»bönen» — kunna alla dessa
själsrörelser och känsloreaktioner
någonsin bli föremål för exakt
vetenskaplig undersökning, kan detta
komplex av idel hypersubjektiva
förnimmelser någonsin ställas i
paritet med fysiken, matematiken,
biologien och andra vetenskapsämnen
och bearbetas efter samma
»metoder» som dessa? Nej, alldeles inte!
Religionen är icke något
studieföremål som andra. Man lägger inte
människoanden under mikroskopet.
Man gör inte »livets totalställning
inför Gud» till föremål för kritisk
observation. Man korkar inte
metafysiken på spritflaskor. Tillgängliga
för kritisk psykologisk och historisk
forskning äro endast de grova
dogmatiska och historiska
lärouttrycken för religionslivet — och
härav, av detta studium, borde
teologien lära att religionen är
oavlåtligt växande 1 i v, oåtkomligt för
alla teologiska dissektionsknivar.
För att ett verklighetsområde skall
kunna sägas vara underkastat
vetenskapen måste lagarna, som
härska på det bestämda området, vara
kända. Vad vet man om lagarna
för religionen? Känner man dem,
vad vet man om deras stabilitet?
Är man säker på att Birgitta, om
Tidén n:r 1, 1920.
hon levat 600 år senare, i vår
kulturmiljö, verkligen varit den heliga
Birgitta, en av medeltidens största
religiösa gestalter — hade hon icke
i stället varit en Ellen Key? Och
omvänt: om Ellen Key levat på
Birgittas tid — intet är säkrare än att
hon blivit kanoniserad av påven.
Anparten av det andliga liv, som i
medeltiden sökte exklusivt religiöst
uttryck, skulle i vår tid tagit etiska,
sociala och litterära former. Det
låter sig alltså icke göra att utstaka
ett visst religiöst område och för
detsamma fastställa vissa relativt
oföränderliga lagar (såsom på
fysikens m. fi. exakta vetenskapers
gebit), vilket utan tvivel är den
första betingelsen för en på
religionen tillämpad vetenskap.
Vetenskapen sluter från det
enskilda till det allmänna: hur skall
man, rörande en så innerligt
subjektiv sak som religionen, från de
enskilda upplevelserna, från det
hyper-individuella hjärtelivets »pulsslag»,
kunna sluta till en allmän lag,
gällande för alla människors
religionsliv? Hur långt är exempelvis
Kierkegaard, »undantaget», gällande
för det allmänna?
Vetenskap — det ordet förpliktar.
Vetenskapen bjuder icke nya och
svävande talesätt, nöjer sig icke med
estetiska stämningar, vetenskapen
godkänner endast fakta. Vilka fakta
kan en teologisk »vetenskap», som
gjort »livets totalställning inför Gud
och umgänget med honom» till sitt
studiefält — vilka fakta kan denna
»vetenskap» ge oss om Gud och
»livets totalställning» inför honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
