Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, maj 1920 - Tenow, Nore: Partival eller personval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Partival eller personval.
Några utvecklingslinjer inom det proportionella valsättet.
För TIDEN av Fil. Kand. NORE TENOW.
Den omständighet som vållat att
det proportionella valsättets
reformering kommit upp på
dagordningen har varit, att det visat sig
betydande disproportionaliteter i
partiernas representation när deras
röststyrkor sammanräknas över
landet som helhet. Det visade sig
sålunda redan vid det första valet med
proportionellt valsätt att det
liberala partiet blev överrepresenterat
med 9 platser. Vid valen vår och
höst 1914 voro även
disproportiio-naliteter tillfinnandes, likväl icke så
betydande. Valen år 1917 i
september visade återigen så högst
avsevärda avvikelser från det exakt
proportionella att vid närmaste riksdag
väcktes ett flertal motioner avseende
valsättets reformering. De partier,
som vid detta tillfälle gynnades av
de allt för små valkretsarna voro
socialdemokraterna och högern.
Och bägge gynnades på bekostnad
av de mindre med dem
närbesläktade partigrupperna.
Socialdemokraterna överrepresenterades med 14
röster varemot svarade en
underrepresentation för
vänstersocialisterna av 7 röster, jordbrukarnas
riksförbund och bondeförbundet fingo
sammanlagt 7 platser för litet, de
moderata tvenne platser för mycket,
och liberalerna 2 platser för litet.
Orättvisan i dessa förhållanden
syntes vara allom uppenbart sånär som
— vill jag minnas — en liberal röst
vid debatten i riksdagen, nämligen
herr Alkmans.
Erfarenheterna från utlandet
tyckas också utan undantag gå i den
riktningen, att man ersätter en
tillnärmelsevis proportionalitet med
exakt proportionalitet.
Sålunda Belgien, som i slutet av
1800-talet införde proportionellt
valsätt, såsom det första av suveräna
länder, och som till att börja med
tillämpade d’Hondts regel i förening
med medelstora valkretsar. Men
sistlidna sommar infördes en
sammanslagning till större enheter,
provinserna, varigenom man vinner en
långt större exakthet än förut. Det
hade nämligen visat sig vid
upprepade valtillfällen att katolikerna
tillföljd av sina motståndares
splittring erhöllo en majoritet i
kammaren, som icke motsvarades av
majoritet bland rösterna. Belgien har
dock icke gått så långt som Holland,
vilket land omedelbart vid sin över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
