Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, maj 1920 - Tenow, Nore: Partival eller personval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORE TENOW: PARTIVAL ELLER PERSONVAL.
79
gång till det proportionella valsättet
sammanslog praktiskt taget hela
landet till en enda valkrets och
därigenom lyckats genomföra en exakt
proportionalitet. Det holländska
valsystemet erbjuder härigenom det
största intresse. Det har blivit en
förebild icke blott för Belgien
(Holländarna gingo till val första gången
1918 efter det proportionella
valsättet) utan även för Danmark. I
Holland har bibehållits territoriella
indelningar, men detta endast för
uppställande av kandidatlistor. En
lista i en sådan nomineringskrets får
innehålla högst 10 namn.
Valuträkningen sker på en central
valbyrå i Haag. Slutligen har
Danmark i april i år lämnat den brist på
exakthet i representationen som
gynnade den J. C. Christensenska
bondevänstern på Jylland.
Det är sålunda ett faktum varmed
man måste räkna, att utvecklingen
genomgående driver fram mot exakt
proportionalitet. Det skäl som
verkar automatiskt i denna
utvecklingsprocess är, att det endast är den
proportionella principens fulla
genomförande som kan garantera att
majoritetsregeln respekteras.
Majoritetsregimen, d. v. s.
majoritetsval i enmansvalkretsar lyckas
icke alltid realisera
majoritetsprincipen för landet som helhet.
Danmarks erfarenheter under
senaste 10 åren ge exempel på
bägge de nu sagda påståendena.
Sålunda: vid 1913 års val i maj,
medan ännu majoritetsval
tillämpades, visade det sig, att den
kolossala förskjutning till förmån för
samtliga de samverkande
vänsterpartierna, som skedde vid detta val,
vållade att de bägge radikala
partierna erhöllo majoritet inom
folktinget, trots att de icke ägde någon
sådan majoritet bland de vid valet
avgivna rösterna. Och just denna
alltför stora valseger till förmån
för den Berndtsenska ministärens
grundlagsförslag, tvingade, kuriöst
nog, ministären att avgå, enär dess
bundsförvanter Zahles och
Borg-bjergs partier kommit i besittning
av majoriteten.
Om man sålunda näppeligen i
längden kan undgå att införa den
exakta proportionaliteten, vare sig
nu detta skall ske genom att
behandla hela landet eller mycket stora
avdelningar därav såsom enheter, så
följer likväl med denna exakthet en
stor fara, faran för en långt driven
partisplittring. Erfarenheten från
Holland visar alldeles särskilt tydligt
detta, ehuruväl denna tendens
alltid gör sig gällande och man i själva
verket kan av den grad i vilken
valsättet realiserar denna exakthet sluta
sig till huru kraftig
partiuppdelningen skall bliva.
I Holland bildades nämligen vid
valet 1918 icke mindre än 18 fulit
fristående partigrupper och vid
sidan av partibildningar av vanligt
slag framträdde små fraktioner av
t. ex. underofficerare. Ävenså
framträdde ett opolitiskt parti. Men
dessa partibildningar .voro givetvis
helt små.
Men är det nu önskvärt att på
detta vis gynna väljarkårens
uppdelning på ett stort antal små, skarpt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
