Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, maj 1920 - Händelser och spörsmål - Arbetsgivaresynpunkter på den industriella demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TIDEN’
Händelser och spörsmål.
Arbetsgivaresynpunkter pá den
industriella demokratin.
Den växande uppmärksamheten för den
industriella demokratins problem har bl. a.
tagit sig uttryck i att Sveriges
Industriförbund förarbetat en särskild
undersökning av ämnet. Ett första resultat av
densamma föreligger i ett föredrag av
f. statssekreteraren Lars Rabenius,
utgivet under titeln »Huvuddragen av
den s. k. Ekonomiska demokratien» på
industriförbundets förlag (Nord. bokh.,
Sthlm, i distr. Pris 2 kr.).
Någon mera ingående behandling av
spörsmålet bjudes icke i skriften. Den
inskränker sig huvudsakligen till referat
av frågans och lagstiftningens läge i
olika länder, på det hela taget rätt
valhänt och schematiskt gjort. Ursprunget
till rörelsen för industriell demokrati
synes förf. vilja söka i ryska revolutionen,
vilket uppenbart vore oriktigt.
Strävanden i denna riktning äro lika gamla som
arbetarrörelsen själv, och särskilt i
Tyskland har ju lagstiftningen under många
årtionden före kriget sysslat med
problemet. Endast så till vida har kriget
spelat in, som det aktualiserat frågan.
Detta skedde ju exempelvis i England
alldeles oberoende av och tidigare än den
ryska revolutionen .
En principuppläggning av ämnet i dess
stora utvecklingssammanhang kan man
givetvis icke förvänta i en skrift från
detta håll. Men i en del av sina
negativa resonemang råkar förf. ändå på vissa
punkter tangera kärnpunkten. Ehuru
gärna litet felaktigt. Såsom då det säges,
att »den sålunda genomförda
demokratiseringen av ledningen är med andra ord
ett uttryck för den socialistiska satsen, att
det i huvudsak är arbetet och icke
kapitalet, som skapar nyttigheterna». Var
den socialistiska satsen står, att det
endast i huvudsak är arbetet och icke
kapitalet, som skapar nyttigheter, vore
mycket intressant att veta. Kapitalet är
icke efter socialistisk eller över huvud
förnuftig ekonomi en ursprunglig
produktionsfaktor, utan endast
ackumulerat arbete, som användes av det
aktuella arbetet för att vinna högre
produktivitet. Men demokratiseringen av
ledningen är i själva verket heller intet
uttryck för denna sats, utan uteslutande ett
led i utvecklingen mot social jämlikhet
mellan människorna. Alitså väl ett
uttryck för en socialistisk åskådning, men
icke den anförda.
Förf. gör i den lilla ansats till ett
principiellt resonemang, varmed han
avslutar sin framställning, en rätt
intressant frågeställning. Han gör svaret på
frågan, om industriell demokrati är
lämplig, beroende av om man önskar en
socialisering eller icke. I förra fallet skulle
man väl bli sympatisk, i senare fall
anti-patisk mot den industriella demokratin.
Detta är väl ändå icke alldeles riktigt:
den engelska Whitleyrapportens förslagr
till industriell demokrati är, som förf.
påpekar, närmast avsett att genom ett bättre
samarbete mellan industriledning och
arbetare förebygga socialiseringen. Samma
är förhållandet i de amerikanska fall, som
förf. relaterar. Det finns uppenbarligen
två väsensskilda arter industriell
demokrati, även om de antagligen båda skulle
utmynna i samma resultat, därför att
detta ligger i utvecklingslinjen. Någon
klar och distinkt skillnad mellan de båda
uppdrager icke förf., även om han i sina
exempel berör båda. Över huvud
saknar den lilla skriften principiell
hållning-— ibland bär resonemanget rentav
prägeln av, att förf. blott sökt vara angenäm
för sitt auditorium av
industrirepresentanter — och detta gör den mindre
intressant, än den kunde ha varit. Själva
referaten över frågans läge i olika länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
