Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, juni 1920 - Karleby, Nils: De revolutionära norrmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändrade författningsformer. Hur
man från denna utgångspunkt skall
kunna komma fram till en mot den
tredje Internationalens riktlinjer
svarande slutsats, är ofattligt. Och
såsom vi sett, har man heller icke
gjort det. Man har tvärtom ställt
revolutionskuppen på avskrivning
och undanskjutit rådssystemets
behandling till den ovissa tidpunkt, då
arbetarklassen äger makten och det
socialistiska samhällets former för
ekonomisk förvaltning skola skapas.
Och man har i den sammanfattande
punkten icke ens sagt, icke fullt
bestämt ens i resonemangen
däromkring, även om man antytt att
saken kan tagas till övervägande, att
kapitalister skola berövas rösträtt.
Tvärtom uttrycker man sig på flera
ställen så, som om kapitalisterna
själva skulle få välja huruvida de
vilja deltaga i rådssystemet eller ej,
varvid man utgår ifrån, att de i
allmänhet skola vägra; på vilka
grunder, är svårt att förstå, då ju
arbetarklassen icke vägrar att deltaga i
valen till det "borgerliga"
parlamentet. Att kapitalister skola kunna
ha säte och stämma i det rådssystem,
som någon gång i framtiden skall
börja utfunderas av de revolutionära
partivännerna i Norge, framgår av
att det säges, att "arbetarna icke
skola ha behov att söka utanför sin
klass män eller talesmän och gå över
till kapitalistklassens läger för att
finna en representant". Detta tycks
ju vara ganska naturligt, eftersom
arbetarklassen redan nu rätt
systematiskt underlåter att gå över till
kapitalistklassen för att finna
representanter, och eftersom den ju
åtminstone i Norge bland det
revolutionära partiflertalet har fullgoda
"talesmän" att välja på.
Det enda som finnes kvar av hela
den revolutionära rådsideologi, vars
dimmor svävade så bländande över
det föregående partimötet, är alltså
uppfattningen, att i det framtida
socialistiska samhället få
representationen och förvaltningen läggas
efter andra linjer än i det nuvarande
borgerliga samhället. Och härom
har det aldrig rått ringaste tvist
inom socialdemokratin. Rösträtten
skall, säger man i det norska
utlåtandet — detta är intet särskilt nytt,
det lärdes redan för många år sedan
av den amerikanske socialdemokraten
Daniel de Leon — sannolikt "komma
att knytas till arbetet, så att väljarna
grupperas efter levnadsställning, och
att valet är knutet till
förvärvsgruppernas organisationer". Detta är
ungefär, vad som på mindre
revolutionärt språk kallas
intresserepresentation till skillnad från
representation efter geografiska linjer. Och det
är den enda definition av det drömda
rådssystemet, som de revolutionära
norrmännen i sin utredning vågat
sig på.
Men vad skola de ha intills
arbetarklassens makt blivit så stor, att
klassen övertager det hela och gör om
det, alltså medan man väntar och
icke "föregriper utvecklingen"?
Jo, man håller enligt på
landsmötet antagen resolution på följande:
Stortings- och kommunalval skola
försiggå efter en valordning, byggd på
allmän och lika rösträtt för alla män och
kvinnor som fyllt 21 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
