Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, juni 1920 - Karleby, Nils: De revolutionära norrmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
vägen, som borgardömet nådigast
tilllåter. De .arbetarråd, man får
genomförda, vill man göra till så
effektiva bärare som möjligt av
socialiseringstanken.
Men hur vill man genomföra
socialiseringen?
Som sagt — fullkomligt efter de
linjer, t, ex. Gustaf Möller uppdragit
i sitt i detta häfte återgivna
föredrag, och vilka förut stämplats såsom
ett gräsligt socialpatriotiskt
förräderi ! Ja, man går så långt, att man
icke blott vill socialisera successivt,
utan man vill t. o. m. undvika att
expropriera den kapitalistiska
egendomen. Man vill avlösa den, köpa
den!
O ve, Karl Kilbom, vi gjorde dig
dina norska vänner detta!
Den framställning av
socialisc-ringsproblejnets innebörd och
vägarna till dess lösning, som partiets
socialiseringskommitté givit och som
godkänts av den revolutionära
partistyrelsen, är av sådan betydelse för
belysningen av partiets faktiska
brytning trots alla revolutionära
.slagord med den ryskrevolutionära
läran, att ett något utförligare
referat är motiverat.
Det säges i den bl. a.:
När arbetarrörelsen (genom driftsråden
och den allmänna kampen) har nätt sä
långt, att socialiseringen kan begynna, är
det icke nödvändigt, att denna försiggår
plötsligt, pä en gäng i hela det ekonomiska
livet. Tvärtom talar alla hänsyn för att
.samhället först så småningom övertager den
direkta ledningen av de olika sidorna av
näringslivet. Ju starkare arbetarklassens
maktställning är, desto mindre motstånd
kunna kapitalisterna och deras anhängare
öva, och desto lugnare kan övergången ske
TIDÉN
frän det kapitalistiska till det
socialistiska samhället.
För en fullt genomförd socialisering äro
två ting nödvändiga. For det första, att
kapitalisternas särfördelar bortfalla, deras
rätt till inkomst utan arbete avskaffas.
För det andra, att kapitalisternas
herradöme över de enskilda företagen och det
ekonomiska livet som helhet upphäves.
Dessa två krav kunna fyllas samtidigt,
därigenom, att samhället småningom
konfiskerar utan ersättning de egendomar, som
anses mogna (usch! ord för en
socialpatriot!) för socialisering. Denna metod kan
bli nödvändig, där socialiseringen försiggår
under en våldsam revolutionär epok eller
efter kapitalismens fullständiga
samman-störtning, sä att det är nödvändigt för
arbetarna att strax gripa in i
företagsledningen för att få produktionen i gång. Men
denna metod är icke i sig sjatv önskvärd.
Därest man går till konfiskation av de
enskilda företagen, kommer detta att
kännas som en orättfärdighet av de
kapitalister, vilkas företag först socialiseras,
medan andra kapitalister tillsvidare behålla
sina ograverade. Det kommer därför att
väcka ett våldsamt motstånd bland ägarna
av de konfiskerade företagen. Det kommer
att kännas så mycket mer orättfärdigt och
utmanande (tänk vilka revolutionärer, som
äro rädda att utmana kapitalisterna!) som
de flesta större företag äges av aktiebolag,
vilkas aktier äro spridda på många
småkapitalisters händer. Man skulle därför i
stor utsträckning komma att taga trån de
små och lämna de stora i fred. (Tänk,
vilken omsorg dessa revolutionära
kapita-listhatare visa småkapitalisterna! Och
tänk, vad Karl Kilbom var otrogen, när
lian fördömde precis den väg, som hans
norska meningsfränder förorda!) Då
företagens merkantila och tekniska ledarc och
funktionärer i stor utsträckning äga aktier
i sitt företag, skulle man få oförsonliga
fiender just bland dem, som man har mest
behov av (Obs.!) Slutligen — och det är
kanske det viktigaste — skulle en sådan
successiv konfiskation av de enskilda
företagen icke beröva de oberörda
kapitalisterna deras ekonomiska makt, och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
