Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, juni 1920 - Langenfelt, Gösta: En utredning av folkrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖSTA LANGENFELT: EN UTREDNING AV FOLKRÄTTEN 129
En utredning av folkrätten.
För TIDEN av GÖSTA LANGENFELT.
År 1917 utkom i Sverige en tjock
volym av medlemmen av
folkrätts-institutet, envoyén Rikard Kleen
med titeln »Kodificerad
framställning i mellanfolklig rätt: II
Offentlig folkrätt». Det är mig icke
bekant, vilka rencensioner som då
ägnades arbetet; i vart fall torde de
icke ha nått en större spridning utan
endast diskuterats inom
juristkretsar. Dock är denna bok värd en
vidare läsekrets, icke enbart på
grund av det intresse, som folkrätt
nu efter våldsperioden kan påräkna,
utan även därför, att detta arbete,
noga planerat och noggrant utfört,
ger Sverige ett standard work i den
mellanfolkliga rätten. Författaren
har mödosamt och uppoffrande
genomträngt läran om staters
förhållande till varandra i alla de teorier,
som från nyare tidens början sett
dagen, och har på ett klart och
fängslande sätt vetat tolka de vaga
formuleringar, som ofta
karaktärisera äldre tiders vetenskapliga
framställning, samt — icke minst — med
en sund domargåva fällt omdömen
om alla de olika kvistiga, av yttre
och inre politik påverkade
handlingar och lägen, som kunna begås och
uppstå i staternas umgänge. Man
må icke förskräckas inför volymens
sidantal och tätt-tryckta stil; ett
inträngande i arbetet skall orsaka ett
intresse, som icke avspännes, förrän
boken fullt och helt nyttjats. Det är
verkligen den otadlige mästaren,
som tydligt tillrättalägger begreppen
och de mot dessa svarande
konkreta förhållandena.
Om här nedan några reflexioner
uttalas med anledning av arbetets
Tidén n:r 3, 1920.
publicitet, så äro de icke att anse
som kritik, endast som ett
memorial, fört vid läsningen av arbetet,
över de reservationer och
vidgningar i framställningen, man också
skulle velat se.
Av denna tidskrifts läsare torde
exempelvis envoyén Kleens
framställning av begreppen republiker
och monarkier icke bli fullt gillad.
Jag menar då förf:s reflexion att
föga torde nytta nu för tiden att
införa republiken, då i själva verket,
frånsett den icke förefintliga
etymologiska motsatsen mellan
republik (den offentliga saken) och
monarki (styrelse genom en), nu för
tiden varje europeisk stat kan
anses vara mer eller mindre
republikansk. Dessa ord skrevos 1917, och
vi ha sen dess bevittnat många
monarkiers fall och republikanska
rekonstruktion. Det är sant, att
republiken i och för sig icke skapar
människornas välbehag; men om vi nu
ersätta republik med demokrati,
torde, trots allmänna
parlamentariska former, en nog så stor
skillnad gjort sig gällande mellan
monarkier (hellre halvdespotier) och
demokratier. Liknelsen med oroliga
sydamerikanska stater, där
presidenter styra med diktatorsmakt, haltar
och bottnar i förfrs abstrakta
teo-retiserande: det att betrakta dylika
stater som rättsstater. (Se f. ö. min
artikel Kolonisystemet Tidén 1918).
I fortsättningen visar förf. en
alltför stor tolerans mot principernas
maktlöshet i statsstyrelsen.
Visserligen är ämnet stort, men en mera
uttömmande beskrivning hade varit
av värde. Mina läsare skola icke
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
