Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, juni 1920 - Langenfelt, Gösta: En utredning av folkrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
TIDEN
traktelser återfinnas: klasskampen.
Är nationalitetsförtryck ett ont så
är klassförtryck ett icke mindre, hur
det än skrudas. Det gäller då att
bestämma, om sådant finnes eller
icke. Frågorna behöva diskuteras;
här som alltid får man dock se till
verkligheten, och icke på ryskt vis
dra ut konsekvenserna av de
teoretiska teserna utan hänsyn till just
verkligheten. Än så länge bevarar ju
världen i alla sina ideella företag
så mycket av praxis7 och
kompromissens låghet hos sig, att ett
himla-stormande är litet, intet värt. T. o.
m. för reaktionärer i Sverige,
Frankrike, Tyskland (?) och England var
revolutionen i Ryssland en lättnad;
så var icke fallet med Finlands
revolutionsunge, den mottogs icke
med blida ögon av samma makter.
Orsaken: ja, det var väl det sunda
bondförnuftets resonemang om
nödvändighet eller icke
nödvändighet. — Dock borde för
folkrättsteo-retici klasskampens nya
uttrycksmedel analyseras och värdesättas.
Staterna undergå ju i denna tiden
utveckling från nationalstater till
ekonomiskt betingade stater.
Nationalismens avläggare blir utan
tvivel klassrörelserna.
Till slut ett par påpekningar.
Förf. har på tal om en stats
suveränitet angivit några inskränkningar
i den (såsom protektorat o. s. v.).
Man saknar dock här en definition
på intressesfär, denna glidövergång
till protektorat. — Det skulle heller
icke skadat, om den personliga
tonen (redan förut påpekat) något
modererats. Det är väl bra tvärsäkert
— framför allt icke vetenskapligt!
— att ange hela krisen U. S. A.—
Japan rörande japanska invandrare
såsom ett utslag av amerikanska
arbetares »överdrivna*
lönefordringar» och hot mot U. S. A:s re-
*) Kuvs. av mig.
gering, om asiaterna skulle få
normera lönerna efter sina anspråk. Låt
oss höra vad japanesen får, och
kanske det skall visa sig, att han får
för litet!
Ä sid. 249 omtalas, huru en
diplomatisk brytning tillgår. Den kan
efter vissa stadier utmynna i ett
formligt avtag, varvid intressena
överlämnas åt neutral makt
därstädes, detta i händelse av krig. Men
i händelse av icke krig, vad då?
Vår belägenhet, med oskyddade
legationer och konsulat i Ryssland,
som vi icke äro i krig med utan
tvärtom bedrivit affärer med efter
brytningen, är underlig. Än
underligare är den historia, som berättar,
att sovjetregeringen låtit utplundra
dessa våra byggnader. Det är
folkrätten på huvudet. Man skulle ha
väntat sig, icke rubricerande av
dylika oanade fall, men en något
fylligare framställning av
skyddsmakts-uppdraget (jfr sid. 149 o. 249). Det
finnes underliga slag av den, som
när Sverige övertog vården av
vit-gardister, som kapitulerat vid
Kyrkslätt (Finland) och garanterade
deras säkerhet mot de röda. Ett
provisoriskt övertagande av
skyddsuppdrag i begränsat mått, eller hur?
I sitt arbete har förf. sagt
läsaren en hel del goda sanningar. Han
klandrar maktbalansen och status
quo; inregisterar med skam, att
ingen neutral protesterade mot
folkrättsbrottet mot Belgien 1914; att
staten äger att sköta sina inre
angelägenheter och får ej kränkas däri,
(obs! med ovan sagda reservation)
o. s. v. Ja, själva stilen
karaktäriseras av den lärde och omutlige
dogmatikern från 80-talet. Läran heter
hon o. s. v. En lustig historia
återfinnes sid. 88 noten, där förf.
omtalar, hurusom Ȍsarna under
Oden tågade från Svarta Havets
trakter till Norden för att där grunda
den svenska staten.» I vilken gam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
