Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, juni 1920 - Langenfelt, Gösta: En utredning av folkrätten - Händelser och spörsmål - Konstruktiv socialism eller utopism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mal fornjotersk historieskrivning har
förf. hittat notisen?
Vi ha allt skäl att vara hr Kleen
tacksamma för det storartade
arbete, som här nedlagts och som till
vår folkrättsliga litteratur lagt denna
lärda encyclopedi. Det är allt skäl
att känna något av den folkrätt, som
fanns före kriget, om den nu över
huvud taget kommer att ändras.
Förändringar i statsmaskin och
statsteori ske långsamt. Men
låtom oss skynda att bygga ny
folkrätt, ty redan nu är det kanske
»half past warring-time and time to
war again».
Hände/ser och spörsmål.
Konstruktiv socialism eller utopism.
Det ligger i öppen dag, att uppgifterna
och problemen för socialismen skifta med
förhållandena. Det som för femtio år
sedan var den speciella dagsuppgiften, är
det icke längre i dag. Och varje dag
uppenbarar för oss nya sidor av det stora
samhällsomdaningsarbetet. Den speciella
uppgiften för socialismens förkämpar kring
mitten av förra seklet var att
sammansmälta arbetarrörelse och socialism och
sammansvetsa arbetarklassen till en mald,
som kunde giva eftertryck at sina
fordringar. Det gällde icke främst att draga
upp linjerna till det nya samhället, utan
att skapa den makt, som ensamt kunde
föra utvecklingen framåt emot detta. Men
sedermera har med den stigande
maktställningen uppgiften i allt högre grad blivit
konstruktiv, d. v. s. det socialistiska
tänkandet har allt mera måst inrikta sig på
uppgiften att draga upp linjerna för
organisationen av det nya samhället för vilket
arbetarklassen kämpat. Därför har också
de moderna socialistiska tankelinjerna i
allt mera utpräglad grad fått en
konstruktiv prägel och beteckna i så måtto en
utveckling över Marx. Ty denne sökte som
bekant klarlägga kapitalismens ekonomi
och utvecklingstendenser, men brydde sig
icke om att "skriva läckra racept för
framtidens kök". JSTu går det emelertid
icke längre att alldeles undvika att skriva
recept och blott syssla med att tolka
utvecklingslinjer; den tidpunkten är
uppnådd, då dessa utvecklingslinjer skola
formas till praktisk verklighet.
I den österrikiska socialdemokratins
utmärkta månadstidskrift Der Kampf
publiceras i ett av de senaste häftena en
uppsats i denna sak, vilken är väl värd
uppmärksamhet såsom ett tecken till denna
om-orientering av det socialistiska tänkandet.
Författarinnan, Käthe Pick, påpekar, att
den vetenskapliga socialismen betydde
Övervinnandet av den utopiska. Och det
var endast självfallet, att den nya
socialistiska åskådningen, vars främste
banbrytare var Marx, och vilken säg sin
huvuduppgift i att föra socialismen från utopi
till vetenskap, skulle skarpt vända sig mot
alla försök, som kunde ha karaktären av
ett återfall i den gamla utopismen.
Kampen mot denna blev en kamp mot utopin
Överhuvud, mot alla försök att upplinjera
det kommande samhällets konturer. Och
om det någon gång hände, att en sådan
upplinjering gjordes, såsom i Bebels
"Kvinnan och socialismen" och Kautskys
"Dagen efter den sociala revolutionen",
var det städse under noggrant betonande
av, att de alls icke finge uppfattas såsom
försök till en utopi.
Nu framhåller emellertid förf., att en
god del av de förutsättningar, på vilka den
marxistiska socialismen fotade sitt avvi-
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL.
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
