Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, juni 1920 - Händelser och spörsmål - Vad är modern liberalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
TIDEN
ti sm och ej heller en utsugande kapitalism
att förvalta våra naturtillgångar. Men vi
kunna tillföra förvaltningen av dem all
möjlig sakkunskap, ej blott den officiellt
hallstämplade utan även arbetarnas. Vi
kunna vidare tillföra den både
sakkunskapens, arbetarnas och konsumenternas
initiativ. Och vi kunna slutligen skilja den
ifrån beroende av riksdags- och
regeringsbeslut i sådan grad att den praktiskt taget
kan präglas av ett självansvar lika stort
och en självstyrelse, lika utvecklad som vid
enskild drift".
Och vad svarar östgöten härpå? Jo:
’ ’Den som gör ett sådant medgivande ä
fackkunskapen, det personliga intressets
och det fria initiativets oumbärlighet för
ett sunt näringsliv har därmed de facto
övergivit den statssocialistiska
ståndpunkten och accepterat liberalismens
huvudinvändning mot "statens övertagande av
produktionsmedlen", såsom den
socialdemokratiska bekännelseformen hittills lytt.
De engelska National Guilds äro ingenting
annat än socialistiskt färgade varianter av
don rena liberalismen, och det synes oss
ingalunda uteslutet att åtskiljas av dessa
idéer äro användbara i nutidens
ekonomiska samhällsliv. Men hr Möller skall icke
försöka inbilla sig själv eller andra att det
är ungefär samma sak att vara
socialdemokrat och skråsocialist. Det skall gärna
medgivas att en övergång från den
ortodoxa gammalsocialismen till Russels eller
National Guilds system vittnar om en
"positiv framstegsvilja", men den som i
likhet med hr Möller just står i begrepp att
"hoppa över rågången" borde kanske
lugna sig litet innan han tillropar skarorna
att samlas kring hans baner och vakta sig
för de obeslutsamma och programlösa, som
inte genast tillägnat sig det nya
evan-gelit."
Vi ha anfört detta uttalande därför att
det är så typiskt för den nu rådande
hopplösa förvirringen inom det liberala lägret i
frågan, vad som egentligen är liberalism,
liksom om vad socialdemokratin egentligen
vill. Det talades i en artikel i denna
tidskrift för något över ett år sedan om en
fantasidjävul, som borgerliga skribenter
plägade måla upp för sig och utgiva som
socialismen. Vad är det annat än detta
som sker, dä man förklarar att ’’statens
övertagande av produktionsmedlen" hit
tills varit den socialdemokratiska
trosbekännelsen"? Om något annat än samhällets
övertagande av de dominerande produk
tionsmedlen har aldrig varit tal, och i detta
ord ligger just friheten att i varje fall
anpassa förvaltningen efter de givna
förhållandena. Det kan vara fråga om stats
-drift, kooperativ drift, kommunal etc, det
utmärkande är, att äganderätten vilar i det;
allmännas händer och förvaltningen sker
under samverkan mellan det allmänna och
de anställda. För att vinna detta har den
engelska guild-socialismen sökt bygga upp
ett system för näringsgrenarnas
förvaltning, under undanskjutande alltså av den
privata vinsten och den
privatkapitalistiska äganderätten och
företagsamheten. Och vad är nu detta? Jo,
detta är enligt Östgöten — liberalism!
Och så tillägges det mycket förnumstigt,
att man icke skall inbilla någon att
guild-socialism och socialdemokrati är "ungefär
samma sak". Jo, det är alldeles vad det
är, liksom alla socialistiska system i grund
och botten skilja sig från alla borgerliga
och sammanfalla därutinnan, att de avse
en ekonomisk organisation vari den privata
äganderätten och det privatkapitalistiska
vinstbegäret är eliminerat. Härskilt den
form av guildsocialismen, som i tvistefall
hävdar statens supremati över de enskilda
i övrigt självständiga grupperna, står i
den allra bästa överensstämmelse med
socialdemokratin. Den behandlas också städse
mycket sympatiskt i den engelska
socialdemokratins organ. Den "ortodoxa
gammal-socialismen" om vilken Östgöten
för att blanda bort korten talar, är
en sådan där djävul, som aldrig existerat
annorstädes än i den borgerliga fantasin.
Guild-socialismen är helt enkelt ett
förslag-till organisationen av det socialistiska
samhället — när t. o. ni. detta inte är något
annat än ’’socialistiskt färgade varianter
av den rena liberalismen" tycks det verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
