Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Backlund, Sven: En tro och en bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
TIDÉN
återvinna solidariteten med sig själv,
med sin insats i livet, jmed samhället.
Men för att man skall kunna ge
sig helt åt sitt arbete måste man ha
den absoluta vissheten att detta
arbete icke utföres till förmån för
enskilda egoistiska intressen. En
ovisshet i detta avseende, eller en
visshet i motsatt led måste verka
i högsta grad förlamande på den
mänskliga produktionen. Det kan
alltså icke, hederliga människor
emellan, råda den minsta tvekan om
riktigheten av följande sats: den
mänskliga produktionens intresse
kräver att de ledande elementen *
i samhällslivet avstå från alla sina
privilegier. Detta vill med andra
ord säga: att varje individ har rätt
och plikt att av det gemensamma
produktionsresultatet tillgodogöra
sig så stor del, som krävs för
utvecklingen av hans anlag d. v. s.
för att han skall göra sin största
möjliga insats i samhällslivet. Men
han har icke rätt att profitera av
sin ställning för att svinga sig upp
på en högre materiell
levnadsstandard än sina medmänniskor.
Detta av tvenne orsaker:
För det första: För att han själv
skall kunna ge hela sin insats i
det gemensamma arbetet måste han
i varje ögonblick stå höjd över
misstanken att för egoistiska
intressen missbruka sin ställning.
Tack vare den rent materiella
jämlikheten med sin omgivning når han
sitt maximum av moralisk auktoritet.
* Vi lämna här alldeles ur räkningen
de parasitära elementen bakom ryggen på
de ledande, därför att de förras privilegier
försvinna av sig själv med de senares.
Detta är den ena orsaken. Den
andra är ännu betydelsefullare:
Så länge utövandet av vissa yrken
är förenat med materiella förmåner,
så komma dessa materiella förmåner
att utöva en oerhörd dragningskraft
på massor av människor, (som varken
ha lust eller fallenhet för dessa
yrken, men som sträva därefter
uteslutande för att erövra dessa
materiella förmåner. Utan tvivel har man
här att söka en av de
allvarligaste korruptionskällor-n a i vårt moderna samhällsliv.
Den som skriver dessa rader ryggar
icke tillbaka för det påståendet, att
detta förhållande bl. a. korrumperar
hela vårt
undervisningsväsende.
Och därmed är endast antydd en
del av dess förhärjande verkningar.
Detta måste vårt släkte ur, om det
skall fortsätta.
Vår sats är alltså denna: den
enskilda rikedomen, den enskilda
lyxen måste avskaffas.
Tusen skola svara och leda i
bevis, att denna sats är orimlig,
därför att den kan aldrig bli
verklighet. Den strider lemot den mänskliga
naturen. Genom att eliminera bort
det enskilda ekonomiska intresset,
eliminerar man bort den yttersta
drivkraften för människornas
handlingar.
Jag tror, att denna invändning
icke är riktig. Felet ligger däri,
att man betraktar den nu
existerande samhällsmiljön såsom
något oföränderligt. Med andra
ord: den ifrågavarande invändningen
återger i verkligheten ingenting an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
